Roadtrip to Sveg

I mitt liv har jag den stora välsignelsen att ha många vänner. Det är en gudagåva. Under de senaste två åren, som varit väldigt omtumlande för mig, har jag verkligen fått erfara vilka som genuint är mina vänner och som älskar mig för den jag är och vilka som inte är mina vänner. En ny vän till mig, som jag bara kände ytligt för några år sedan, har tagit det vågade steget att bjuda in mig till Mankells gård i Sveg för två veckors skrivande. Är det inte underbart med sådana vänner!

Han heter Klas Corbelius, som bl.a. skrivit boken ”Fredsdrottningen” (läs den!), och som medlem i Sveriges Författarförbund erhöll han ett vistelsestipendium till Henning Mankells gård utanför Sveg. Istället för att sitta själv i det stora huset inbjöd han mig att följa med. Fantastiskt trevligt!

Igår var det så dags. Resan till Sveg tog sin början med att jag hämtade upp Klas i Norrköping och sedan körde vi genom det svenska landskapet som bjöd på fantastiskt väder ända upp till Sveg.

Naturligtvis passade vi på att stanna till lite här och där och bara njuta.

Eftersom det just nu pågår slutspelshockey och ”slaget om Siljan” är i full gång stannade vi till i Leksand för att sympatisera med det lokala laget :-). Go Leksand!

Annat stopp som vi unnade oss var i Mora och då vid målportalen. Där hade jag några veckor innan passerat på skidor…..väldigt mycket tröttare än igår.

Resan från Orsa till Sveg bjöd på ett vidunderligt landskap. Stora vidder och inte en bebyggelse. Som från ingenstans uppenbarade sig sedan ett samhälle. Tätorten i Härjedalens kommun: Sveg! Vi stannade till vid ”Världens största träbjörn”. Ett verkligt landmärke för Sveg och jag antar för hela Härjedalen eftersom Björnen är Härjedalens landskapsdjur.

Efter att ha frågat några snälla damer om vägen lyckades vi till slut finna den underbara gården. Henning Mankells gård!

Här får ni en liten bild över hur det är på gården:

Nu är vi installerade och redo. Skrivpassen kan börja!

/m

Papperskorgen för sista gången

Läste någonstans att Jo Nesbö, den kände norske författaren och musikern, raderade ett färdigt manus från sin dator vid något tillfälle. Han var helt enkelt inte nöjd. Jag har haft liknande funderingar och även gjort detsamma – två gånger faktiskt. Att skriva på en mac har dock sina fördelar. Det man raderar hamnar i papperskorgen och om man ångrar sig kan man hämta upp manuset igen. Så gjorde jag – båda gångerna.

Självtvivlet ifall ett manus håller måttet drabbar nog alla skrivande personer någon gång. För mig verkar inte tvivlet lämna mig ifred. En konstant molande känsla som just nu ockuperar mitt inre. Er respons betyder därför väldigt mycket vilket jag är mycket tacksam för. Jag har därför kastat mitt manus i papperskorgen för sista gången. Vem vet…någon gång kanske just det manuset blir en bästsäljare. Jag behåller det därför.

Vill fortsätta att tacka för all respons jag fick för mitt förra inlägg. Vill därför passa på att svara på några av de frågor jag fått via mail eller DM:

1, När kommer uppföljaren till Viljans makt?

Jag är oerhört tacksam att ni uppskattar min bok och dess karaktärer och att ni längtar efter uppföljaren. Manuset är jag mitt uppe i och räknar med att ha det färdigt under april månad. Sedan dröjer det säkert ytterligare 6-12 månader efter det innan all redigering, layout och sättning är färdigt och uppföljaren finns på marknaden.

2, Det andra manuset du skrev om i bloggen verkar vara en annorlunda bok. Du nämnde att du var osäker på att ge ut det men det bygger väl på att något förlag nappar?

Ja, helt rätt. Jag var lite vag i mitt förra blogginlägg. Inser det nu när flera av er haft liknande fråga. Naturligtvis måste manuset genom nålsögat hos förlagen precis som vanligt. Inget som är självklart naturligtvis.

3, Skriver du varje dag och har du något skrivmål per dag?

Flera av er har frågat mig om det här med målsättningar mm. Jag skrev i mitt förra blogginlägg något om min kreativitet. Jag tror egentligen inte på att vänta in rätt stämning och när den infaller flödar orden ur mig. Jag tror på gammalt hederligt hårt arbete. Skriva varje dag helt enkelt vare sig man har feeling eller ej.

Självklart sätter jag upp mål varje dag kring mitt skrivande. Inte alltid jag når dem men jag vill ha något att sträva emot. Ni som använder er av Scrivener har ju fördelen att kunna skriva in projektmål med tidpunkt då man vill vara klar med manuset och då räknar programmet ut hur många ord en författare behöver skriva per dag för att nå målet. Kanonbra!

Avslutningsvis – kul att ni blir fler och fler som läser min blogg. Ska bli bättre på att uppdatera den lite oftare bara – nu när jag ser att ni läser 🙂

Sköt om er / m

Arbetslös med två manus

Livet ger och livet tar. Just nu är jag inne i ett skede i mitt liv där jag inte har några konsultuppdrag och mitt skrivande är det enda jag har. Låter säkert som ett härligt liv för några av er men för mig är det just nu döden. Både för mig ekonomiskt men även för mig som kreativ kraft. Jag blir helt enkelt inte tillräckligt kreativ och effektiv om jag inte jobbar.

Min debutbok har, för att vara en debut, både fått ett strålande mottagande och sålt ganska bra. Den bistra realiteten är dock att en författare inte kan livnära sig på sitt författarskap förrän han/hon har fått upp ett antal försäljande böcker. Jag är inte där ännu. Långt därifrån.

Skrivmässigt brottas jag med två manus för närvarande. Som flertalet skrivande personer har man flera alster på gång samtidigt. Förutom uppföljaren till Viljans makt som blir en naturlig fortsättning på den historiska spänningsromanen har jag under år 2018 skrivit på ett annat manus. En slags terapibok för mig själv.

Det är en historia om etik, moral och människors felbarhet. Om hur till synes obetydliga steg kan leda till något mycket större. En historia om sanning, tvetalan och villfarelser. Om hur förlåtelsen har en kraft utanför ens egen påverkan. En historia om mänskliga relationer och gudomlig kraft. Om hur livet vänder då man minst anar det. En historia om ofullkomlig kärlek, övermäktig kraft och bristande förståelse. Om det outsagda och det ofattbara. En historia som utspelar sig mellan dop och begravning. Mellan himmel och helvete. Mellan födelse och hädanfärd. Mellan liv och död.

Att skriva manuset har varit som en lång terapisession för mig. Jag har under dessa månader ömsom skrattat, gråtit och våndats. Jag har känt skam, skuld och stolthet, på samma gång. Det har verkligen varit en resa.

Det finns dock två problem;

För det första är jag osäker om jag vill ge ut alstret. Det är otroligt personligt, avslöjande och intimt. Visserligen är det en påhittad roman men som så mycket annat bygger den på självupplevda delar från författaren. Således innehåller den politiker som är maktgalna och gör vad som helst för att bibehålla sin maktposition. Den innehåller grävande journalister som gärna tar till en eller flera lögner för att underbygga sin story och den innehåller en chefs öde då en narcissistisk stalker försöker komma närmare sitt offer.

För det andra; manuset är inte riktigt klart ännu. Eller är det det? Jag är alltid osäker när sista punkten är gjord. Behövs det mer redigering? Fördjupande karaktärsdrag och närmare miljöbeskrivningar? Håller storyn?

I väntan på svar….som kanske aldrig kommer…fortsätter jag att skriva på uppföljaren till Viljans makt. Jag grottar ned mig i hösten år 1913 och våren år 1914. Mina karaktärer väntar på mig…..dags att ge dem liv!

Tills vi ses nästa gång. Ha det bra!

/m

 

Författarafton i Flen

Sitter på Snälltåget till Malmö. Älskar verkligen att åka tåg. Man kan jobba, skriva, läsa, sova eller vad man än nu vill göra under resan. Valmöjligheterna är stora. Tiden flyger förbi och man är effektiv och kreativ samtidigt. Fantastiskt trevligt. Har väldigt svårt att förstå folk som flyger inrikes. Har alltid haft svårt för det. Varför finns inrikesflyget egentligen när vi har en järnväg?

Jag inser att i vissa delar av vårt avlånga land är tågtrafiken begränsad och då kanske flyget är det enda som erbjuds men flyg mellan t.ex. Stockholm-Malmö eller Stockholm-Göteborg. Varför erbjuds det överhuvudtaget när det finns ett effektivt miljöalternativ? Ja, det är sådant jag sitter och funderar på just nu….

Snälltågets restaurangvagn

Igår kväll hade jag en underbar kväll. Jag var inbjuden som föreläsare till Flens bibliotek för att presentera den historiska bakgrunden till min bok Viljans makt. Ett 30-tal Flensbor dök upp på deras stora bibliotek och det blev en helt underbar kväll med mängder med frågor om allt kring Unionsupplösningen år 1905 till redigeringsarbete som författare. Älskade varje minut! Tack till alla som kom och till Flens bibliotek som anordnade.

Är just nu inne i en skrivprocess kring bok nummer två i serien. Har fått många meddelanden och propåer från läsare med en enda fråga: ”När kommer tvåan?”

Jag är otroligt glad att min debutbok har tagits emot så väl och att ni läsare uppskattar den så mycket. Att skriva en bra uppföljare blir därför en extra utmaning. Den ska ju föra kvaliteten från första boken vidare och gärna vidareutveckla densamma. En rejäl utmaning! Måste dock erkänna att jag sätter kvaliteten före tidsaspekten. Det får helt enkelt ta sin tid – för den ska bli väldigt bra!

Är annars väldigt trött just nu. Har haft feber några dagar. Vet inte om jag fick med mig något från helgens Vasalopp eller om jag hade det redan under loppet. Det börjar att släppa dock så det känns som om det går åt rätt håll. Vasaloppet i år var annars mitt 20:e lopp. Fick hedersmedalj och allt! Dock det tidsmässigt längsta lopp jag någonsin åkt. Jag får skylla mig själv. Hade inte tränat en meter på skidor innan loppet!

Nu kommer jag vara en vecka i mitt älskade Malmö och fortsätta skriva och konsulta! Hoppas att ni får en härlig helg!

Vi ses snart igen.

/m

Första upplagan slutsåld

Då har vi lämnat år 2018 bakom oss och kommit in i år 2019. Alltid lite speciellt med ett nytt år. Tycker du inte det? Första gångerna jag skriver datum, i exempelvis min dagbok, brukar jag alltid skriva fel årtal några gånger innan hjärnan vänjer sig. Märkligt.

Min bok fyllde 3 månader den 21 januari. Otroligt glad och tacksam över den här första tiden. Som debutant vet man inte vad man har att vänta sig utan man står där bara med mängder av förhoppningar och en hel del nervositet. Nu har jag facit. Nu vet jag hur det blev. Allt från inlämning av manus till färdig bok till boksigneringar och slutligen läsarreaktioner. Vilken resa. Jag är verkligen ödmjuk och tacksam. Resan har överträffat mina förväntningar och som bonus har min historiska spänningsromans första upplaga sålt slut och andra upplagan är nu tryckt! Tusen tack!

I skrivande stund håller jag på och skriver på uppföljaren. Det går långsamt tycker jag. Vill att det ska gå fortare men som en författarkollega så klokt uttryckte det – ”man ska inte stressa karaktärerna”. Det får helt enkelt ta sin tid. Jag vill att det ska bli bra. Inte minst nu när jag har fått så fin respons på Viljans makt.

Avslutar med en fin läsarreaktion jag fick från en dam som köpte min bok till sin man i julklapp. Otroligt roligt att få höra att läsare redan längtar efter uppföljaren. Den kommer….lovar!

Hörs snart igen

/m

 

December månad = Boksigneringar

Som debutant får man gilla läget. Ingen efterfrågar ens alster. Ingen vet vem man är. Ingen vet att boken är ett mästerverk!

Skämt åsido. Hur det än må vara med debutbokens kvalitet får en författardebutant gilla läget och ge sig ut och marknadsföra sin bok. Så är det bara. Jag har därför haft en hektisk månad med mängder med inbokade signeringar. Det har varit allt från att delta i Tellus bokmässa till att stå i köpcentrum eller i olika bokhandlares affärer.

Det har varit fantastiskt roligt. Inte försäljningen nödvändigtvis, utan träffen med alla dessa människor och få höra vad de är intresserade av. Få höra hur lika och olika de tycker. Få möta alla leende ansikten som ibland blandats med möten med människor med undfallande ögon. Få diskutera främmande människors drömmar, förhoppningar och intressen blandat med att få träffa alla dessa fantastiska människor som jobbar i bokhandeln.

Tack till alla ni som kommit fram och pratat med mig och verkat intresserad av min bok, ni som köpt och ni som har kommit med ett varmt leende. Ni är guld värda!

Tack också till alla bokhandlare som givmilt tagit emot mig. Näthandeln i all ära men jag fullkomligt älskar bokhandeln. En genuin bokhandel där man kan ta och känna på böckerna innan köp. Där det finns någon att rådfråga. Där man känner sig välkommen. Jag älskar den fysiska bokhandeln helt enkelt!

Jag fortsätter med några signeringar till innan jul! Idag väntar Akademibokhandeln på Storgatan i Linköping och i morgon kommer jag hem till barndomsstaden Flen!

Ses snart igen / m

Värmlands bokfestival

Då har jag deltagit som utställare på min första bokmässa. Det trodde jag aldrig för några år sedan! Jag deltog på Värmlands bokfestival den 16-17 november. Här kommer några rader om mässan.

Eftersom det här var min första bokmässa åkte jag till Karlstad utan några större förväntningar på försäljning. Självklart hade jag dock en nyfikenhet med mig kring hur hela mässan skulle bli. Allt ifrån att möta blivande läsare till arrangemanget som sådant. Med en viss förväntan lämnade jag därför lägenheten på Limhamn under onsdagen med bilen full med böcker och rekvisita.

Resan tog nästan sex timmar. Tog det lugnt och passade på att lyssna på Anna Ekbergs senaste bok ”För kärlekens skull” under bilfärden. En bok som bitvis var lite seg så jag spolade fram en del och jag hann därför med hela boken under resan. Alltid roligt att ha möjlighet att lyssna på andra författares alster och fundera på hur jag själv skulle ha vridit historien, karaktärerna mm. Boken tog sig på slutet och jag kan rekommendera den. Kanske lite för mycket upprepningar här och där för min smak. Min redaktör hade föreslagit många strykningar men den här författaren hade uppenbarligen en annan redaktör :-).

Väl framme på mässan hade vi utställare några timmar på oss under kvällen att duka våra bord, sätta upp roll-upsen och eventuellt något på den bakomliggande väggen. Arrangörerna hade lagt fram ett informationskuvert på det bord som vi fått tilldelat. Allt var professionellt upplagt och under någon timme bar jag in allt från lastkajen och dukade mitt bord. Passade också på att hälsa på mina bordsgrannar.

Jag for sedan till min övernattningsadress. Jag hade bokat in mig på B&B Sköna rum i Fryksta. Tyvärr var det mörkt då jag kom fram men anade den underbara utsikten över sjön och den härliga byggnaden. Kvällsjoggen tog mig sedan från Frysta till Kil och tillbaka. En underbar löptur.

Fredag morgon for jag tidigt in till mässan. Tog en tidig morgonjogg och kände mig glad och förväntansfull. Tidigt på plats på mässan. Pratade en del med andra utställare men satt annars och la upp powerpointbilder till föredragningen jag skulle hålla på lördagen.

Vid 9 öppnades portarna till mässan och jag fick direkt två köpare som hade sett på bokfestivalens hemsida att jag skulle vara med och kom och ville köpa min bok. Fantastiskt. Nyper mig fortfarande i armen när jag tänker på att det finns personer som blir så nyfikna på min historiska spänningsroman att de enkom kommer till mässan för att köpa just min bok!

Jag pratade lite med dem och nyfiken som jag är frågade jag vad som väckt deras intresse för min bok. Båda hade läst om boken via Instagramare som de följer och sedan surfat in på min hemsida då de blivit nyfikna då den fått goda recensioner. De båda var historiskt intresserade och kände att det här var en klockren bok för dem. Så roligt!

Efter en sådan början på mässan tänkte jag att nu är allt annat bonus! Det blev sedan en dag med många möten, bitvis ensamt, många som läste på bokryggen, mycket snack med mina bordsgrannar och flera som sa att den lät intressant men gick vidare men också en hel del som köpte mitt alster. Jag blev också intervjuade av två grupper av ungdomar som tydligen fått i uppdrag av deras lärare att intervjua författare. Så otroligt roligt! Frågorna som de ställde avslöjade en hel del av deras eget intresse till det här med författarskapet. Den ena gruppens fokus var frågor om hur jag kommer på historien, karaktärerna, svårigheter att skriva och vart jag sitter och skriver. Den andra gruppens fokus var hur mycket jag tjänade per bok, om jag blev rik på att sälja böcker och om jag bestämde priset per bok själv.

Trött men ändå upprymd av en häftig dag åkte jag sedan tillbaka till mitt boende vid Sköna rum. Kom tyvärr inte i säng förrän efter midnatt. Fastnade i research för bok nr två. Lördag morgon öppnade bokmässan lite senare så jag passade på att inta en härlig frukostbuffé på Sköna rum. Det var även lite ljusare så för första gången såg jag den underbara utsikten då jag lämnade Fryksta på morgonen. Har ni vägarna förbi Kil och Karlstad. Passa på att övernatta på Sköna rum – fantastiskt boende!

Dag två på mässan blev lite segare. Det var kanske inte mindre folk men färre som köpte och möjligtvis var vi alla lite tröttare. Hörde av flera utställare att dag två hade det blivit mindre försäljning. Det gjorde nu inte så mycket. Det var otroligt roligt att träffa alla människor som tittade på min bok. Alla diskussioner kring vad läsarna vill ha i en bok. Det är bara att konstatera att det finns lika många viljor som det finns människor! Det kom även fram flera som hade inhandlat min bok via nätförsäljare och bad mig signera den. Också en fantastisk känsla. De hade verkligen tyckt om min bok och deras första fråga var; ”När kommer nästa bok!”. Härlig feedback, måste jag säga.

Efter två dagars mässarbete plockade jag ihop mitt bord och lämnade Karlstad med ett leende. En stor erfarenhet rikare! Tack Värmlands bokfestival för ett bra arrangemang. Tack också till de underbara medutställare som jag kom i samspråk med under dagarna. Fick med mig några signerade ex av andra författares böcker. Ska bli spännande att läsa!

Jag kommer gärna tillbaka till Värmland.

/m