Slå ned grodor på Liseberg

En sjukhuschef ringde och ville ha lite råd. Han var stressad, det hörde jag på hans intensiva ordflöde och rappa ton. Ett mantra i hans retorik återkom med jämna mellanrum. Det var de klassiska orden Om bara... Jag skrattade och då han hörde min muntra feedback blev han först irriterad men det gjorde också att han lugnade ned sig en aning.

Chefen hade just beskrivit alla problem som han stod inför, alla de olösta problem som stockade sig mitt framför honom och Om bara det och det hände och Om bara det problemet skulle lösas…ja, då skulle chefsskapet vara lätt…då skulle allt ordna sig…då skulle allt bli bra…så lät det.

Jag frågade honom om han varit på Liseberg. Självklart, svarade han med en viss förvåning i rösten. Jag frågade om han kände till den där spelattraktionen där man med en träklubba slog ned grodor som hoppade upp framför en. Precis då man slagit ned en groda, poppar en annan groda upp någon annanstans och när man slagit ned den grodan hoppar en ny groda upp någon annanstans och så här håller det på. Till synes i en oändlig loop utan slut, ett slags Sisyfos-arbete. Jo, då han visste vilken attraktion jag avsåg.

Precis så är det att vara chef och människa. Det är lätt att säga och tro att får jag bara det där jobbet eller om jag kommer in på den där utbildningen eller blir klar med den här uppgiften…då kan jag ta tag i mitt liv, då kan jag äntligen andas ut. Problemet är att så fort ett problem är borta uppstår något annat någon annanstans, likt grodorna på Liseberg. Jag har levt tillräckligt länge för att med ålderns och erfarenhetens rätt kunna säga att problem kommer och går och nya uppstår så det är lika bra att börja hantera dem som möjligheter istället.

Genom hela mänsklighetens historia har det funnits problem som människan har lyckats bemästra. Allt ifrån att tämja elden, till att uppfinna hjulet från fyrkantiga stenar till att resa till månen och tillbaka. Så fort vi lärde oss att tämja elden nöjde vi oss inte med att sitta i grottan och nöjt titta på eldens sprakande utan vi gav oss ut på nya eskapader och därmed uppstod nya problem. Så verkar det vara för mänskligheten. Vi vill vidare, vi fokuserar på att lösa problem men då vi har löst dem nöjer vi oss inte med att stanna där utan vi vill utvecklas ytterligare.

Jag och sjukhuschefen konstaterade att detta är väldigt tydligt inom sjukvården. Nya mediciner, nya kirurgiska ingrepp, nya behandlingsmetoder och nya diagnostiska verktyg löser ständigt problem med olika sjukdomar. Dock uppstår alltid något nytt problem. Även om jag tyckte att vi hade Sveriges bästa sjukvård år 2016 och min sjukhuschef tycker att vi har den bästa sjukvården just nu så enades vi ändå kring det faktum att vi aldrig kommer att bli färdiga i vårt arbete. Sjukvården kommer aldrig bli fulländad. Allt går ständigt att förbättra, utveckla och förfina.

Så här med distans till arbetslivet och med ett utifrånperspektiv ser jag många i dagens arbetsliv som snabbt vänjer sig vid allt de har och inte alls är tacksamma för hur de har kommit dit. De stannar inte upp och njuter utan hela tiden går vidare till nästa problem och hör och häpna men vad är det då man alltid ser framför sig…jo, problem. Det är naturligtvis en härlig egenskap att hela tiden vilja sträva vidare och förbättra och utveckla allt vidare men det kan lätt bli så att man till slut fastnar i ett missnöjesperspektiv där man bara ser en enda ändlös kamp mot alla problem.

I ett tidigare blogginlägg har jag reflekterat kring Sisyfos och dennes till synes meningslösa strävan med stenblocket. Det här med att alltid se problem kan verka vara likt ett Sisyfosarbete som är både meningslöst och som aldrig tar slut. Likt Sisyfos tror jag nyckeln är att ändra lite i tanken och se på dina problem med andra ögon. Så här tänker jag.

Vi kan inte göra något åt att problem uppstår längs vår livsresa. Det ingår liksom i paketet att vara människa. Blir du förbannad på problemets existens då har du helt enkelt skapat ett ytterligare problem och det är inget att rekommendera. Vi kan inte göra något åt att vi har problem lika lite som att vi i Sverige trots allt måste acceptera att vintern kommer en gång per år eller att jag åldras i en takt som jag inte kan påverka. Vi behöver helt enkelt använda vårt förnuft. Det är exempelvis inte smart nyttjande av sitt förnuft att gå och vara förbannad för att man blir äldre för var dag som går, du måste använda ditt förnuft till något du kan påverka.

Vi behöver helt enkelt använda vårt förnuft för att i första hand gruppera problemen och ta tag i dem. Vilka problem kan jag göra någonting åt och vilka får jag bara acceptera att de är där? De problem som jag äger som jag kan göra någonting åt de får jag helt enkelt se som möjligheter. Min vilja avgör oftast om problemen löses eller ej. Ju större diskrepansen är mellan den verklighet jag befinner mig i nu och det önskade läget, desto större är oftast problemet men desto större är möjligheten då man lyckas överbrygga problemet.

Om du istället för att tänka på problem som du själv äger och har möjlighet att göra något åt som något jobbigt och istället ser dem som möjligheter har du redan där förändrat ditt synsätt till något positivt, utan att egentligen ha gjort något alls. Börja med att inventera alla problem du har och kalla dem hädanefter möjligheter. Antagligen får du en lång möjlighetslista, säg att du skriver ned 50 problem/möjligheter. Har du varit duktig har du enbart skrivit upp sådana problem/möjligheter du kan göra något åt. Du kan således inte skriva upp på listan att det är ett problem att du åldras. Däremot kan du naturligtvis skriva upp att på grund av åldersmässiga skäl tappar jag gradvis konditionen. Vips har du omvandlat ett problem som du inte kan göra något åt (att åldras) till något du kan göra något åt (din kondition). Listan innehåller således nu enbart problem/möjligheter du kan göra något åt. Nästa steg är att gruppera dem i två grupper:

1, Problem/möjligheter som du förmodligen kan lösa men som du omöjligen just nu ser någon lösning på

2, Problem/möjligheter som du vet att du kan göra något åt och du vet dessutom hur du ska göra det men det som saknas är tid och/eller viljekraft

Det kanske kommer som en överraskning för dig eller inte men vissa problem behöver helt enkelt mogna till sig en aning innan du tar tag i dem. Jag brukar tänka på guacamole då jag tänker på problem från lista nr 1. För att det ska bli en bra guacamole till din fredagstaco behöver du helt enkelt ha avokado som mognat till sig lite. Tricket och svårigheten är att avgöra vilka problem/möjligheter som behöver ligga till sig lite och mogna och inte minst hur länge ska de vara i mognadsprocessen? Det som dock är viktigt är att känna att alla problem behöver inte lösas direkt. Låt vissa ligga till sig. Vissa problem löser sig faktiskt av sig själv. Har du erfarenhet och viss intuitiv förmåga brukar dessa kunna identifieras. Viktigt är dock att också nämna i sammanhanget att problem kan växa till sig och bli större i en mognadsprocess, även här kan din erfarenhet och intuition vägleda dig.

Nu kommer vi till lösningsfasen. Inte minst från lista nr 2. Mycket handlar om vilja och handlingskraft. Kom ihåg att det är mänskligt att ha och få problem, lika mänskligt är det att lösa problem. Det är en naturlig del av att vara människa och eftersom vi alltid har problem kan vi lika gärna lösa dem med glädje och kreativitet. Undvik inte problem, många problem löses bäst då de är relativt nyuppkomna och ju fortare vi tar tag i dem desto större chans att få till en positiv effekt. På din lista nr 2 borde det ganska enkelt finnas problem du med lätthet kan identifiera som sådant du tycker är angeläget att lösa direkt. Ta ett problem och lös det. Ta din vilja och handlingskraft och sätt fart!

Min sjukhuschef och jag avslutar nu vårt samtal och han lovar att gruppera sina problem enligt min föreslagna lista i grupp 1 och 2. Han skickar dock med mig en fundering som jag inte riktigt tänkt på men som jag inser är ganska smart. Han föreslår en tredje lista. Den listan är problem som jag i min ovannämnda redogörelse redan tagit bort, det vill säga problem som jag inte kan göra något åt. Jag frågar honom om varför han vill ha en sådan lista. Då berättar han att det kan finnas väldigt mycket där som påverkar dig som person i det undermedvetna som hindrar dig från att agera på lista nr 1 och 2. Exempelvis kanske du har ett fortsatt känslomässigt bekymmer/problem med att du blev mobbad som barn. Det kan du inte göra något åt men det är ändå ett problem som påverkar dig idag.

Jag svarade honom att jag ska begrunda det. Sagt och gjort. Efter vårt avslutade samtal satte jag mig och gjorde en lista på grupp 3…sådana problem som jag inte kan göra något åt. Så nu sitter jag alltså här och funderar på vad jag ska med den listan till? Det blev ytterligare ett problem…jag menar förstås möjlighet!

/m