Demokratin är under attack

Jag kan inte sova utan läser istället Freedom House senaste rapport. Det är en spännande men inte alltigenom uppmuntrande läsning. Tvärtom faktiskt. Det har nu varit 14 år i rad som fler länder rör sig bort från demokratin än i motsatt riktning. En stark höger- och nationalpopulism är en del av svaret, en annan är att det blir allt färre länder som har alltigenom fria val som kombineras med grundlagsgaranterade rättigheter och fritt rättsväsende. Enbart 37 av de undersökta 179 länderna i Freedom house rapport visar upp de kriterierna. Toppländerna är Danmark, Estland och….Sverige.

Rapporten har titeln, ”A Leaderless Struggle för Democrazy”, och anspelar på att färre och färre ledare i världen står upp för demokratin. Det är klart att begreppet Demokrati i sig är svårdefinierat men hela rapporten är alarmerande på många sätt. Om man utgår från en något så när enad bild om att i en demokrati har alla människor lika värde, alla röster är lika värdefulla i fria politiska val, man står upp för alla människors lika rättigheter, man har yttrandefrihet, fri press och en konstitution som garanterar alla människors, både majoriteters och minoriteters, rättigheter då är rapporten oroväckande. De värden jag nyss rabblade upp borde vara en rättighet för alla medborgare i världen, men den ökning av demokratier som skedde under åren 1970 till 2006 har nu avstannat och till och med gått åt motsatt riktning.

Freedom House skiljer mellan tre kategorier, Fria länder, Delvis fria länder och Ofria länder. Det är en spännande läsning att gå igenom rapporten och se hur olika länder utvecklats genom åren. Ta exempelvis Ungern som gått från Fri till Delvis fri och fortfarande ska bära upp EU:s värderingar. Ett annat exempel är Polen, där politisk kontroll över rättsväsendet är en viktig fråga och inte minst abortfrågan och de införda HBTQ-fria zonerna, där minst sagt de fria rättigheterna inskränks. Ett annat exempel är USA, som visserligen benämns i rapporten som Fri men där landet gjort en störtdykning på Freedom House lista och nu balanserar på en skör tråd i gränslandet mellan Fri och Delvis fri. Det handlar bland annat om stats- och regeringstjänstemän som avskedas på lösa grunder ifall de retat upp den nu sittande presidenten, pågående angrepp på rättsinstanser och ständig retorik i syfte att misskreditera journalister/journalistiken är några exempel på hur USA håller på att inskränka demokratin i landet. Demokratin är därför hotad i USA, enligt rapporten. Ryssland är ett av de länder som är fast i gruppen Ofria länder. Rapporten gör därför den icke smickrande slutsatsen att världens två största länder leder den nedåtgående demokratin i världen.

Här hemma i Sverige känns hotet mot demokratin avlägsen. I pandemins kölvatten sker dock naturliga inskränkningar i vårt sätt att fritt röra oss vilken även inskränker på möjligheten att utöva vår demokratiska rättighet, nämligen att demonstrera. Det sistnämnda aktualiserat av det hemska polisvåld i USA som ledde till George Floyds död i Minneapolis. Efter detta hemska dåd har demonstranter, både fria men även olagliga, genomförts både här i landet och runtomkring i världen. Då min far såg TV-bilderna från demonstrationen på Sergels torg blev han bestört. Inte för demonstrationen och dess budskap som sådant utan för att vi mitt i en pandemi med restriktioner för de som är över 70 år har sådana folksamlingar. Kanske är det så att Coronakrisen har skapat en inneboende vilja till att så fort möjlighet ges, oavsett orsak, ut och demonstrera och visa sin ovilja?

Viss är det så att de flesta i världen har fått nog av den polisbrutalitet som sker i USA, men faktum kvarstår, den mängd av demonstrering som skett efter Floyds tragiska död saknar motstycke. Människor vill av naturliga orsaker se en förändring och som jag skrev i ett av mina tidigare blogginlägg har detta varit en fråga som hängt med länge i USA:s historia. Det blir dock en aning patetiskt då jag ser demonstranter från Sverige som skriker generaliserande kommentarer och åsikter åt den svenska polisen. Det gör mig en aningen fundersam. Är de arga och ilskna på den svenska polisen för något som har hänt i USA? Ja, då har de inte riktigt koll på det här med väderstreck eller juridisk auktorisation för vad en svensk polis har rättighet att göra utomlands. Är de arga på den amerikanska polisen? Ja, men varför ropar de då nedsättande mot den svenska polisen? Återigen – har de koll på väderstreck?

Självklart kan de flesta förstå att man är besviken och arg på att USA inte kommer till rätta med det till synes systematiska, rasistiska beteende som verkar genomsyra både samhälle och i det här fallet polisväsendet men här i Sverige, är det inte bättre att vi istället tar oss en funderare på varför vi har kommit längre och varför vi har dessa demokratiska fri- och rättigheterna än att gallskrika åt den svenska polisen för något som sker i USA? I Sverige blir inte mörkhyade personer brutalt mördade av polisen på grund av deras hudfärg. Vi har kommit längre. I Sverige värnar vi om det fria och öppna samhället. Vi värnar om polisen, inte skriker glåpord åt deras håll. Vi har helt enkelt kommit längre. Vi värnar om demokratin.

Det är klart att det finns problem även här i Sverige. Den strukturella rasismen finns säkerligen även här hos vissa grupper men det tar inte bort min poäng utan understryker den. Om vi har problem, varför stå och skrika mot den svenska polisen för något som är ett problem i ett annat land? Speciellt i pandemitider där fysisk distansering är ett krav.

Kanske upplever vi en brytningstid nu. En efterlängtad sådan på många sätt. Jag har exempelvis stångat mig blodig kring att vi måste förändra arbetssätten inom exempelvis vården med högre andel av distanshjälpmedel och distansmonitoreringar. Nu tvingades vården till att införa detta under pandemins kölvatten och inte genom ett förändrat arbetssätt som sker genom vanligt förbättringsarbete. Ni som kan er historia vet att förändringar sker efter pandemier. Ta exempelvis den spanska sjukan för cirka 100 år sedan. I kölvattnet av dess kulminering, år 1918, skedde en efterdyning med demokratins genombrott i många länder, exempelvis Sverige, Danmark, Storbritannien och USA med lika rösträtt. Kanske ser vi en efterdyning inom andra områden men även en brytning av den nedåtgående trenden som Freedom House rapporterar. Svåra kriser behöver således inte medföra demokratins nedgång. När demokratin hotas växer insikten om dess fördelar och privilegier.

Demokratin är inte perfekt i alla lägen men det kan inte vara rätt att behöva importera problem från USA för att vi ska känna att vi måste demonstrera mot svensk polis. Är vi nu så sugna att gå ut och demonstrera, och bryta den fysiska distansering som åligger oss alla, för något som sker utomlands i pandemins kölvatten? Ja, ta då Freedom House senaste rapport istället och demonstrera utanför ambassaderna hos de länder som pekas ut som Ofria eller Delvis fria. Där finns det stater som har auktoritärt styre, där människor förtrycks, där korrupta poliser behandlar människor som struntsaker. Ta rapporten och demonstrera med 1,5 meters avstånd mellan varandra…eller vänta till pandemin är över. Det är din rättighet som fri medborgare i ett demokratiskt land.

Hur som helst, jag vill slå ett slag för demokratin och att ni ska läsa Freedom House senaste rapport. Ta inte demokratin för given men importera för den skull inte problem som finns utomlands. Värna och njut men slå vakt om varför Sverige har kommit så långt som vi har. Det gör jag.

/m

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: