Mats Uddin
författare/konstnär/coach/föreläsare
Håller inte med dig, Mats!
Jag fick ett mail. Kände inte igen avsändarnamnet men rubriken vittnade om att jag hade gjort något som vederbörande inte höll med om.
Så här stod det:
Rubrik: Håller inte med dig, Mats!
Mailtext: Jag läste din bok förra året. Tyckte att det var en av de bästa historiska böcker jag har läst. Därför har min dotter letat upp din blogg och jag läser nu den med stort intresse. Härom veckan skrev du om en ny app du skaffat. Då jag själv saknar app var det svårt för mig att relatera till just det men din text om motsatserna tog jag del av och kände stor igenfaktor kring. Däremot när du skrev att mellanrummen har sina tjusningar och att det kanske är mellanrummet som är det åtråvärda måste jag protestera å det grövsta. Mitt liv består av ett enda stort mellanrum och det är tiden i väntan på döden som är förnedrande. Jag hade gärna varit levande eller död, inte i det här mellanrummet.
Mvh
XX
Avsändarens sista meningar fick mig att stanna upp. De grep tag i mig och lämnade mig inte. Hela helgen var orden med mig. Ständigt återkommande. Det fanns stunder då jag ville besvara mailet men jag fann inga ord. I natt tog jag till slut mod till mig under Cowboys vinstmatch mot Eagles.
Jag skrev att jag beklagade. Att orden hade berört mig och lämnat mig med både funderanden, nyfikenhet och bestörtan. Jag bad om att få kontakta avsändaren, vilket jag inte trodde vederbörande ville. Döm om min förvåning då ett svar kom relativt omgående i natt med en enda rad. Ett telefonnummer.
I förmiddags ringde jag upp min okända mailskrivare. Det blev ett fantastiskt samtal och jag fick vederbörandes godkännande att skriva dessa rader. Vi samtalade om den djävulska sjukdomen cancer, våra flyktiga och korta liv, Gud, teologi och mellanrummen. Om hur allt kan ändras under bråkdelen av en sekund. Vederbörande berättade sin historia och jag min. Jag öppnade mig till främlingen och berättade om allt hemskt som jag tycker hänt i mitt liv. Om en stalker som förstörde mitt liv, om tidningsrubriker som bygger på journalisters medvetna lögner och två och ett halvt års arbetslöshet. Mina ord kändes plötsligt så futtiga då hon avbröt mig och frågade om vilken inställning jag hade till aktiv dödshjälp. Jag snubblade fram några ord till denna främling som lyssnade. Vår konversation fortsatte i en timme men nu när jag skriver dessa rader under kvällen har jag burit med mig samtalet hela dagen.
Min nya vän avslutade vårt samtal med trösterika ord som summerade ett djupt samtal. Det borde ha varit jag som gav min nyfunna vän tröst men det blev det omvända:
”Tack för din bok, dina texter och det här samtalet. Du har ordets gåva. Om allt är över imorgon har du i alla fall nått fram till en själ i världen. Det är fler än de flesta.”
Så kan det gå då man tar mod till sig och ringer upp någon som inte håller med en.
/m
2 kommentarer på “Håller inte med dig, Mats!”
Kommentera
Mats Uddin 
Har läst texten ett par gånger.. den går in djupt.. nästan längst in.. och där får den bli kvar.. kloka tankar och ord som blir en påminnelse till mig själv..
GillaGilla
Pingback: Har det hänt något? – Mats Uddin