Parallella världar

Jag kör mitt vanliga pass på MIND:s självmordslinje och försöker stötta enligt bästa förmåga. Det är för ovanlighetens skull relativt lugnt ett tag och plötsligt står ingen i kö efter tre intensiva samtal. Jag slår på TV:n lagom till att se på TV4:as Nyhetsmorgon att de ska intervjua Sveriges största ”youtuber”. Jag hör inte riktigt namnet och tänker att är man störst på YouTube måste jag veta vem det är. När de senare presenterar namnet så slår det mig att jag har ingen aning om vem vederbörande är.

Efter att jag har avslutat mitt pass på MIND och ska ta tag i dagens uppdrag kommer ändå en fundering upp i mitt huvud, hur det kommer sig att jag inte känner till Sveriges största ”youtuber”? Jag anser mig själv vara väl initierad i dagsaktuella saker och följer med i media dagligen. Läser tidningar, ser på nyheter och försöker följa med både i inrikespolitiken och i utrikespolitiken. Ändå känner jag inte till namnet på Sveriges största ”youtuber”. Jag är inte naiv, jag inser naturligtvis att det handlar om att jag sällan är inne på YouTube. Det är en rimlig förklaring och när jag delar mina reflektioner med en vän så skrattar hon bara. Jag blir först lite irriterad men sedan ställer hon mig verkligen mot väggen. Hon undrar om jag vet hur man går in på TikTok, och jag måste svara nekande på det. Hon undrar hur ofta jag går in och lyssnar och tittar på någon som heter Pärleros podd eller YouTube-kanal, och jag måste tyvärr svara att jag inte vet vem Pärleros är. Hon frågar hur ofta jag ser vad Bianca lägger ut på Instagram, och jag måste svara att jag visserligen vet vem Bianca är dotter till men att hon hade Instagram visste jag inte. Hon ger några andra exempel och gradvis tvingas jag erkänna att det verkar finnas en parallell värld som jag inte alls känner till, med människor som delar saker med varandra som helt går förbi min egen värld.

Dit man riktar sin uppmärksamhet är där man lever sitt liv, tänker jag efter att jag har sagt adjö till min vän. Jag går in och tittar på ett avsnitt av det som Sveriges största youtuber lagt ut, jag går in och tittar på Biancas Instagram, laddar ned ett poddavsnitt från Pärleros och jag letar reda på vad som läggs ut på TikTok. Jag vill inte vara utanför i en annan värld, jag vill i alla fall veta vad som försegår i den parallella världen men inser snabbt att det finns kanske en anledning att dessa inte är en del av min värld. Det som jag såg och hörde tillför mitt liv…ingenting. Absolut ingenting.

Jag känner mig dock en aning misslyckad fortfarande efter att ha kikat in i denna parallella värld. Är man störst på något, tillför man ju mycket till andra och uppenbarligen är det något jag missar. Att vara utanför är aldrig roligt. Det är modigt att gå sin egen väg, att välja att stå utanför något som alla andra vill vara en del av men samtidigt kan det vara ett ofrivilligt utanförskap och då känns det ensamt. Ofrivillig ensamhet är skadligt. Jag inser naturligtvis att målgruppen för denna parallella värld inte direkt är menat för någon som mig, men samtidigt kan jag tycka att vi som mänsklighet hör ihop, oavsett ålder och erfarenhet och vi berikar varandra i varje del av livet. Kanske kan de tillföra mig något, om jag är tillräckligt öppen och bejakande?

Jag ger det ytterligare en chans. När jag genomlider ytterligare ett avsnitt kring smink och lyssnar på ett allt för självklarhetsfullt samtal från Pärleros podd tänker jag att den parallella värld som jag oftast fördjupar mig i kring exempelvis Guds mysterium, Hammarskjölds teologi om den öppna skålen, Thomas a Kempis 1400-talsteologi, Johannes av Korsets ”själens dunkla natt” och Mäster Eckharts sinnrika predikningar från 1200-talet är en parallell värld som berikar mig massor men den kanske berikar väldigt få. Det är dit jag riktar min uppmärksamhet och det berikar mitt liv mycket, varför ska jag helt plötsligt gå in på YouTube, TikTok och lyssna på ointressanta poddar för att alla andra är där? Jag börjar skratta åt mig själv och mitt patetiska beteende att försöka vara där alla andra är. Så naivt och dumt.

När jag klickar ned avsnittet från Sveriges största youtuber och stänger av podden känner jag mig stärkt. Nu vet jag om denna parallella värld och jag har givit den en chans. Den gav mig inget men jag är samtidigt glad åt att andra kan finna nöje i en sådan värld. Kanske är jag för djupsinnig och borde bejaka en ytlighet mer? Eller inte? Hur det än är med den saken så tänker jag att det här med parallella världar är ändå något som jag ska tänka mer på i framtiden. Jag ska inte ta för givet att jag är välinformerad, för det är jag uppenbarligen inte. Jag ska inte ta för givet att min värld är den rätta och att det är den som flera borde bejaka, för så är det inte. Jag ska inte jämföra parallella världar såsom att min värld är bättre än din, för så är det inte. Alla vi som nu lever och som har levt på denna jord, lever våra olika liv och riktar vår uppmärksamhet åt olika saker. Det är nog egentligen inte svårare än så. Vi har olika intressen och lever i olika samtider och att det finns ett diversifierat landskap där vi som människor har förmånen att kunna rikta vår uppmärksamhet och finna mening i olika saker borde egentligen bara vara positivt. Vi är alla inskränkta i våra egna världar och vet sällan något om andras världar, kulturer eller vardag. Kanske är dagens lärdom för mig att bejaka nyfikenheten för varandras världar, för varandras vardag, för varandras intressen, för det är så vi behåller vår nyfikenhet livet ut och lär oss mycket på vår resa.

Min parallella värld är inte din men jag delar gärna med mig av min värld och är nyfiken på din värld. Låter inte det som en rimlig väg framåt?

/m

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: