författare/konstnär/coach/föreläsare
Så är semestern slut för de flesta. Sommaren börjar gradvis glida över till höst. De vardagliga rutiner som man hade under våren och som man har försökt glömma under ett antal semesterveckor ska nu återupptas. För många innebär denna återgång en härlig återstart på en höst som kommer innebära nya härliga utmaningar men för andra kunde nog semestern varit längre och återstarten känns inte alls lika entusiastisk. När jag tittar ut över skolgården mitt emot vår lägenhet och hör barnens allt högre skrikande under en rast känner jag en viss sorg över att inte ha någonstans att gå tillbaka till, en viss sorg över att inte ha haft semester, en viss sorg över att inte ha några känslor kring om semestern har varit bra eller inte…för i mitt sammanhang har alltid en återgång till min arbetsplats varit något stort. Det har varit något av det viktigaste en chef kunde göra. Nämligen starta hösten på allra bästa sätt.
Jag minns tillbaka till mina många återgångar efter semesterperiodens slut. Rutinerna skulle återupptas och hösten inledas på bästa sätt. Jag har alltid varit bra på att leva i nuet och maximera de förmågor jag har i nuet så även om semestern känts bra eller dålig så var återgången alltid förenligt med positiva känslor. Som chef var det dessutom mitt jobb att sprida positivism till mina medarbetare.
Som gammal HR-direktör var ”reboarding” och ”onboarding” sådana där HR-flosklerbegrepp som berättade om att nu skulle medarbetarna komma tillbaka och återintroduceras in i arbetslivet igen. Termerna brukar framför allt användas för att beskriva processen där en medarbetare behöver återintroduceras till jobbet efter en längre tids frånvaro, till exempel efter föräldraledighet, sjukskrivning eller tjänstledighet men själva tankebanorna kunde appliceras även för tiden när alla medarbetare återkommer till arbetslivet efter en längre eller kortare tids semesterperiod.
Som gammal chef ägnade jag alltid den sista helgen innan jag började arbeta igen till att gå igenom strategier hur jag på bästa sätt skulle bemöta varje medarbetare som kom tillbaka från sin semester. Jag visualiserade i mitt huvud hur jag skulle bemöta varje medarbetare jag mötte med positivism. Jag tänkte noga igenom hur vi tillsammans skulle utveckla arbetsplatsen. Hur vi tillsammans skapade en ny och på många sätt en vidareutvecklad kultur på arbetsplatsen. Allt för att det inte skulle kännas som en återgång till något gammalt utan en återgång till något nytt, något positivt, något som inspirerar och som leder till nya stordåd. Som chef är detta något av det viktigaste du kan göra. Boosta dina medarbetare när de kommer tillbaka.
För som chef är det en komplex värld du måste hantera. Medarbetare är olika. Vissa sprudlar av energi oavsett semester eller inte och vissa är skeptiska, avvaktande och närmast blyga och vissa är negativa till allt. Du som chef måste lära känna varje medarbetare och veta innan dessa medarbetare kommer tillbaka hur du ska hantera dem var och en. Du måste göra ditt jobb – så enkelt är det.
Många chefer har många anställda under sig. Jag hade över 13 000 och då är det självklart att du inte kan känna alla. Du har dock din organisation till hjälp. Du har dina chefer och ni tillsammans måste skapa ”post-semester-processer”, inte bara för enskilda individer, utan för alla anställda. Och detta handlar inte främst om att medarbetarna ska bekanta sig med den egna rollen på nytt, utan om att organisationen som helhet behöver skapa en fungerande vardag i en ny höstperiod med nya och gamla utmaningar. Det räcker alltså inte med att öppna portarna och förvänta sig att allt ska börja tuffa på som vanligt. Innan alla medarbetare kan välkomnas tillbaka till arbetsplatserna behöver du som chef ta fram en strategisk plan för en framgångsrik höststart. Det är det som är ditt jobb som chef…det är därför du är chef.
För egen del har jag nu varit utan semester i 6 år nu eller 6 sommarmånader utan jobb. Inte haft något sammanhang, inte haft någon organisation att gå tillbaka till, inte haft förmånen att känna känslor inför en höststart hos en organisation. Kanske är det därför jag tänker och minns tillbaka till min sista helg av semestern och hur jag la upp positiva strategier inför varje medarbetares återkomst och hur min organisation på bästa sätt skulle utvecklas vidare. För som chef tänkte jag hela tiden att jag tjänade någon annan. Jag hade ett privilegierat uppdrag i att coacha, stötta och motivera andra till stordåd. Att varje minut försöka påverka andra människors arbetsliv så att de i sina uppdrag kunde nå graden av sin fulla potential, att de vidareutvecklades, att de nådde sina mål, att jag som chef medverkade till att dessa duktiga medarbetare kände arbetsglädje och stolthet. För egen del kan jag nu bara på avstånd hoppas att ni alla chefer där ute gör ert jobb. Skapa den bästa återstarten dina medarbetare kan få, för det är ditt jobb som chef. Du är inte chef för att du ska göra något åt dig själv, du är chef för att du ska tjäna andra. Så enkelt är det!
/m