Spara på ögonblick

Tåget är försenat och jag förstår att damen bredvid mig på Espresso House vid centralstationen ska med samma tåg. En djup suck kommer över hennes läppar när vi båda hör högtalarröstens meddelande om ytterligare förseningar. Vi börjar konversera och efter ytterligare några utrop i högtalaren inser vi att tåget är en timme försenat. Inget att göra någonting åt utan bara att bli kvar i stunden och invänta tåget.

Damen bredvid mig är pensionär och ska åka upp till en väninna i Uppsala. De ska sedan gå på någon slags frimärksmässa under helgen, om jag förstår henne rätt. Hon frågor om jag samlar på något och jag svarar att även jag samlade på frimärken när jag var yngre. Sedan hör jag mig själv lägga till orden, ”numer samlar jag bara på ögonblick. Du vet ögonblick av känslor och möten som dessa. Jag bevarar dem i min minnesbank”. Hon skrattar till och säger något i stil med att ”ja, man behöver ju inte samla på saker om man inte vill”.

Till slut kommer det försenade tåget och ögonblicket med damen är förbi. Jag träffar henne inte mer och nu har det gått väldigt många år sedan det mötet. Minnet av mötet poppar upp i mitt inre när jag i bilen hem efter att ha skjutsat min sambo till busshållplatsen vid Gårdstånga lyssnar på Peter leMarcs samlingsskiva från -92 som heter ”Fångade sånger och stulna ögonblick”. Det är något med ordet ögonblick som fastnar.

Jag tänker på Viktor Frankl, ni vet den där österrikiska neurologen och psykiatrikern som efter att ha överlevt fyra koncentrationsläger under andra världskriget skrev boken ”Livet måste ha mening”. Jag har läst boken ett flertal gånger. Enligt Frankl är en viktig källa till mening i livet det vi skapar och det vi ger. Jag tolkar Frankl att det handlar om vad vi skapar och vad vi ger i vår vardag, till andra. Det handlar om ögonblick i relationer där vi ger av vår tid, vårt intresse, vår nyfikenhet och vår kärlek.

Människan mår helt enkelt bra att få skapa och ge något av sig själv till en annan människa. Själva grunden för ögonblick med andra i exempelvis arbetslivet handlar ju om ögonblick av samarbete och samverkan där alla bidrar med sin tid, sitt kunnande och sitt engagemang. Jag tänker att jag själv lider av altruism. Jag mår helt enkelt bra av osjälviskhet, av att ge till någon utan krav på motprestation eller utan krav på egen vinning. Hammarskjöld skulle säkert använt begreppet självutgivelse istället medan vi i nutid kanske mer kallar det självuppoffring. Visst är jag medveten om att det finns mycket egoism i vår samtid men det förändrar inte min syn på mening och på Frankls grundläggande budskap. Om jag möter en främling så ler jag och bjuder vad jag kan på mig själv. Jag tror nämligen godhet smittar. En egoistisk människa som varken bjuder på leenden eller vänlighet tror jag inte i grunden mår så bra eftersom känslor och beteenden smittar till andra så möter nog den egoistiska människan samma typ av beteenden från andra. Det man ger får man tillbaka.

Frankl har också ett annat begrepp. Han kallar det upplevelsevärden. Enligt min tolkning handlar det om de ögonblick vi får i livet, de upplevelser vi får vara med om. Det kan vara solnedgången över Öresund, likväl som den stressade stunden under morgonrusningen i tunnelbanan. För egen del värdesätter jag stort de ögonblick jag delar med andra. Visst har jag ibland behov av egen tid, exempelvis mina dagliga löprundor, men de bästa ögonblicken har jag nog tillsammans med andra. Nu när jag skriver det här tänker jag att det nog egentligen handlar om ögonblick av delande. Ögonblick av delande med andra. Jag delar helst upplevelsen med solnedgången över Öresund med exempelvis min sambo istället för att vara själv i stunden. Lika vacker solnedgång men inte samma känslomässiga meningsfullhet.

I helgen tog jag lokaltrafiktåget över till Köpenhamn och strosade runt några timmar på Köpenhamns gator, med vad som kändes som miljoner andra, för att se på första etappen av tour de France. Ett ögonblick som jag uppskattade mycket. En häftig ”once-in-a-lifetime” experience då touren knappast lär återkomma någon mer gång till Köpenhamn (?). Medan jag strosade omkring där och njöt av dessa världscyklister och tog in publikhavets glädje tänkte jag på Frankl. Det var verkligen ett häftigt ögonblick för mig att strosa omkring i Köpenhamn men det riktigt meningsfulla hade varit om jag fått dela upplevelsen med någon annan. Nu gick jag själv här och trots miljonpubliken kände jag mig stundtals ensam.

På sätt och vis handlar kanske även de ögonblicken om ett delande. Hammarskjöld skriver om ”den inre resan” och på något sätt är även de upplevelser och ögonblick jag hade på Köpenhamns gator som ett delande med mig själv. Mitt ”yttre jag” som tar in allt jag upplever får dela ögonblicket med mitt ”inre jag”. Kanske är det därför jag älskar att jogga och löpträna varje dag? Det handlar om att dela ett ögonblick med naturen där jag känner mig ett med skapelsen och delar en stund mellan mitt yttre jag och mitt inre jag.

Jag svänger in med bilen på baksidan av huset samtidigt som leMarc sjunger en vers ur ”Ett troget hjärta”. Versraderna gjorde att jag gick in och skrev denna bloggtext:

”Du vet att aldrig, aldrig, aldrig
Kommer ett ögonblick igen
Nej aldrig, aldrig aldrig, som dom var just då, min vän
Men upp med hakan, sorgsen, vi lever än
Jag kan ta på mej allt, du kan beskylla mej
Jag är så bra på att förgöra dej
Men du ska få min allra bästa lögn
Ett löfte jag vill ge”

Visst är det så som leMarc sjunger. ”Aldrig kommer ett ögonblick igen”. Det kan kännas stressande i sig men samtidigt går jag tillbaka till mitt möte med damen på Espresso house. Samlar jag varje ögonblick i minnesbanken så har jag dem bevarade. Ögonblickssamlande ska inte vara stressrelaterat utan mer njutningsfullt och meningsfullt.

Gå därför ut och ta vara på ögonblicken, ta vara på stunderna, samla på ögonblicken. De är livets gåva till dig och kanske kan du ge dem vidare till någon annan vid tillfälle. Då blir det som leMarc sjunger i en annan av hans odödliga låtar:

”När vi blir gamla och kanske glömda
Ger jag dig de ögonblick jag sparat på
Detta blir ett av de sätt jag åtrår dig på
Bara ett av de sätt jag åtrår dig på”

/m