Försvarslogik

Befinner mig på ett tåg på väg norrut. Sitter bredvid en äldre dam som förmedlar att hon är helt färdig efter att ha varit hos barnbarnen under påsken här i Malmö. Jag visar bilder på mina barnbarn och hon visar bilder på sina, vi skämtar om hur annorlunda det är att vara med barnbarnen till skillnad då man själv hade småbarn. Plötsligt blir damen bredvid mig tyst. Jag vrider mitt ansikte åt hennes håll. Hon sover.

Påsken 2022 kom och gick. Jag avslutade min praktik och tjänstgjorde under några gudstjänster. Påsk innebär också konstrundor här i Skåne. I år åkte jag och min sambo runt längs den sydvästra delen av länet. Fantastisk konst blandades med nitlotter. Vi stannade till och fikade och läste vid Falsterbo strand. Vårvädret var ödmjukt mot oss och vi stannade ett bra tag och njöt.

Medan vi passerar det ena vitsippelandskapet efter det andra utanför tågets fönster tänker jag på samtidens fokus på NATO-medlemskap. Mitt ressällskap bredvid mig, den sovande damen, uttryckte innan hon slocknande en fundering kring detta då vi i allmänna ordalag berörde Ukraina. Hon uttryckte en skepsis till NATO och la till ”jag förstår inte hur det kan bli bättre att lägga alla våra skattepengar på NATO”. Jag korrigerade henne inte kring försvarsbudget och medlemskap i NATO men hennes ord om skattepengar till försvaret stannar kvar hos mig.

Som ni vet är jag gammal Regiondirektör och som chef för en offentlig myndighet fanns det ju alltid en form av önskan att erhålla mer medel för hål att fylla dem med verksamhet saknades ju inte direkt. En utmaning för en chef för en stor offentlig organisation är naturligtvis att leva med knappa resurser och ständigt prioritera. Att hantera skattepengar är en uppgift som man ska göra respektfullt och hela tiden tänka på medborgarens bästa. När nöden ibland blev som störst, något cancerflöde som stoppades upp eller något annat som fick uppmärksamhet, kunde politikerna ibland omprioritera och meddela stort att de gör en extra satsning på det eller det området. Oftast handlar det ju då om ett behov som jag som Regiondirektör eller annan chef sett och som vi påtalat för politikerna. Vi som tjänstemän tog dessutom fram finansieringsplan och omprioriteringar i budgeten för att möjliggöra dessa extra satsningar.

Med den erfarenheten som grund slås jag nu av de svenska politikernas plötsliga vilja att strö pengar över försvaret. Målet är att Sveriges försvarsbudget ska växa till två procent av BNP till år 2028. Oppositionen delar den viljan, även om de ser en snabbare tidsplan, om jag förstår dem rätt. Det som känns märkligt för mig är att försvarets tjänstemän i form av ÖB eller andra har påtalat behovet och prioriteringar för detta. Här pratar vi tvärtom…det är politikerna som vänder sig till ÖB med en önskan om att bara strö pengar. För vad jag kan se är det inte något specifikt behov som ska tillgodoses. Några omoderna ubåtar, några JAS som behöver bytas ut eller Per Albin Hansson-linjen från Andra världskriget som behöver upprustas igen. Nej, här handlar det om politiker som bara strör pengar.

Bakgrunden förstår vi alla. Kriget i Ukraina har skapat en slags masshypnos i Sverige kring behovet av att strö pengar till försvaret. Det är naturligtvis en fruktansvärd katastrof i Ukraina med mänskligt lidande till en grad som är svårt att ta in, men vad tror politikerna ska bli bättre utifrån det faktumet om vi bara strör mer pengar på försvaret? Jag förstår inte logiken…om det finns någon logik?

Om vi nu är så rädda för att Putins nästa drag är att anfalla Sverige, som för övrigt aldrig varit en del av Sovjet/Ryssland historiskt, vad är det då som säger att just två procent är det bästa? Om jag ser förstörelsen som sker på husen i östra Ukraina just nu då verkar det inte futtigt med två procent…varför inte lägga 50% av vår BNP på försvaret i så fall. Kanske ska vi lägga ned all välfärd såsom vård, skola och omsorg och lägga hela vår budget på försvaret…det kanske skyddar oss från Putin?

Respekten för att hantera skattepengar tycker jag ska sitta djupt i både politiker och offentighetsanställda. Det handlar om att varje dag oerhört medvetet ta rätt beslut så att varje krona verkligen används på bästa sätt. Att som nu strö pengar över försvaret handlar mer om politik som tillgodoser en masshypnos än något annat, men är det egentligen det smartaste vi kan göra just nu? Jag bara frågar…för mig verkar det mer handla om populism än ansvarsfullhet.

Mitt ressällskap vaknar till och vi börjar prata om skogarna vi passerar i det småländska landskapet istället. Det visar sig att damen är från Dalarna och ska byta tåg i Mjölby. Dackefejden och Vasaloppet blir därför ett naturligt samtalsämne…långt från tvåprocentmålet.

/m

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: