Mats Uddin
författare/konstnär/coach/föreläsare
Har vi blivit för sekulariserade?
I dagarna är det snart ett år sedan det stora toalettkriget bröt ut. Varje person skulle klara sig själv och hamstra så mycket toalettpapper det bara gick. I hyllorna på våra stormarknader ekade tomheten där det vanligtvis står metervis med toalettpaket. För egen del var jag i början av mars på väg att handla lite pasta i den butik jag brukade handla i, men även pastapaketen lyste med sin frånvaro. Jag fick en chock. Det fick bli sallad till middag istället.
Mycket har hänt sedan vi för ett år sedan stod i matkassornas kö för att handla toalettpapper och pasta. Vaccineringen pågår just nu och vetenskapen kommer så småningom att vinna över pandemin. Vi ser ljuset i tunneln. Dock kan jag inte låta bli att reflektera över hur vi har hanterat denna pandemi och hur den har uppenbarat våra beteenden.
Det jag vill sätta fingret på i detta inlägg är hur långt vi i Sverige har drivit individualiseringen och sekulariseringen till en acceptabel norm som på många sätt leder bort från det uppenbara, bort från vad jag tycker är acceptabelt. Det har i alla fall för mig blivit en aha-upplevelse och ögonöppnare som jag inte riktigt tidigare såg vidden av. Att vi hamstrar toalettpapper, går före i vaccinationsköer, lägger ut ”hat”-inlägg på sociala medier, medicinföretag skyller på andra, regioner skyller ifrån sig, kommuner skyller ifrån sig, politiker lyfter inte varandra utan är snabba att kommentera andras tillkortakommanden och många uttrycker starka individualistiska åsikter. Allt det här säger ganska mycket om vilka vi har blivit. Jag ska inte slå mig på bröstet och säga att jag står utanför allt det här, jag är som alla andra en del av att det har blivit så här.
För oss i Sverige är det självklart att vi sticker ut från andra länder. Det har varit klart för oss ända sedan World Value Surveys alla kartor pumpades ut över världen åren 1981-1984 då den första studien genomfördes. Här når ni alla studier. Nu när den sjunde studien släpptes under år 2020 befästes vår position som världens mest individualiserade och sekulariserade land. Detta innebär att det är tämligen självklart för oss att acceptera Folkhälsomyndighetens budskap som pumpades ut under våren att hålla avstånd och att varje individ i detta land tar sitt ansvar istället för en total ”lock down”.
Vi är individualister och som sådana är vi vana att klara oss själva och ta eget ansvar men i dess kölvatten kommer en sekularisering där vi glömt det kristna arvet att ta hand om varandra och behandla varandra med kärlek och respekt. Avstånd till andra, eller ”social distansering” är väldigt svenskt, där är vi världsmästare. Att ha världens bästa åldringsvård, lyfta andras förtjänster, vara ödmjuk och inte trycka ned andra, vara snälla mot varandra i sociala mediesammanhang…det är väldigt osvenskt. Vi har nog helt enkelt blivit allt för sekulariserade.
För ett år sedan då jag tog emot korset på min panna vid Askonsdagen var pandemin på väg att inta vårt land med full kraft. Jag vet att jag tänkte att vi är i alla fall väl förberedda, vi har en god beredskap, vi värnar om de äldre, vår hälso- och sjukvård håller hög kvalitet och vi har värderingar som gör att vi stöttar och hjälper varandra i samhället. Nu, ett år senare vet jag bättre, jag var väldigt naiv, trots all kunskap om World Value Surveys, ville jag inte riktigt veta om och ta till mig dess budskap.
Med all vetskap kring pandemin och våra svenska värderingar….vore det för mycket begärt om vi istället försöker lyssna på Jesus budskap i exempelvis bergspredikan och lyfta varandra, ta hand om varandra, prata gott om varandra, inte vara snabba på att lägga ut ”hat”-kommentarer på sociala medier, tänka bort individens vinst och tänka lite mer på oss tillsammans. Är det för mycket begärt om vi alla, oavsett vad vi än gör, alltid gör vårt bästa, inte för vår egens skull utan för andras. Kan vi inte strunta i att skriva den där kommentaren på sociala medier som sänker en annan människa, strunta i att försöka maximera din egen sits istället för att bistå någon annan, strunta i att försöka trycka ned någon annan för att istället föra fram din egen förtjänst.
Den etik och moral som finns i det kristna budskapet och som saknas i en sekulariserad värld måste vi försöka återfå. Vi kan bättre. Det kan inte vara så att vi har individer som går före andra i en vaccinationskö eller skriver ”hat”-kommentarer så att forskare slutar med sin forskning. Vi kan inte ha en värld där människor mår dåligt bara för att andra kommenterar deras inlägg på Instagram med nedvärderade ord. Vi kan inte ha en värld där människor som har ledande positioner inte gör sitt bästa för att medarbetare ska få de bästa förutsättningarna. Vi kan inte ha journalister som skriver vinklade texter för att lyfta artikeln trots att den bär spår av osanning. Vi kan inte ha politiker som pratar illa om andra politiker bara för att de är från ett annat parti, trots att det förslag som läggs fram kanske trots allt är bra.
Vi kan bättre. Vi kan gå ifrån den här sekulariserade synen och återgå till en högre standard för etik och moral. Korset på pannan kan vägleda oss.
/m
Mats Uddin 