Mats Uddin
författare/konstnär/coach/föreläsare
Ledardag och Jesus
Det är ledardag för alla våra chefer. Cirka 450 personer trängs i salen. Hög stämning med förväntan och glädje i luften. En hel dag tillsammans med fokus på förbättring och framåtanda. Kan det bli bättre? Temat för dagens ledardag är ”Bemötande”. Jag inleder som vanligt. I kulisserna bakom scenen står jag och funderar på om jag ska våga öppna hela ledardagen med ett bibelcitat. Det är fem minuter kvar innan vi sätter igång. Igår kväll var det självklart att jag skulle använda mig av citatet. Nu, när det återstår några få minuter innan jag ska upp på scen, blir jag plötsligt osäker. Är det för djärvt? Bibelcitat har en tendens i vår sekulariserade värld att ses ned på, eller? När ljudteknikern ger mig tummen upp från sitt mixerbord längst bort i salen tänker jag att det är för sent för att utmana ödet med allt för mycket improvisation. Då jag går ut på scenen och blickar ut över länets duktiga chefer inser jag att det är inte bibelcitatet i sig jag är rädd för att leverera. Det är trots allt ett av de mest kända. Min rädsla ligger i orden jag kommer att fälla därefter. Orden jag med omsorg väljer att säga efter citatet. Jag kommer att säga att Jesus hade fel. Världshistoriens kanske bäste människa på ämnet ”Bemötande” kommer jag inom några sekunder säga hade fel.
Om vi lämnar ledardagen för ett ögonblick och går ungefär 2000 år tillbaka i tiden. Tullindrivaren Matthaion väljer att cirka 30-40 år efter Jesus död skriva ned några iakttagelser han tycker är värt att nedteckna från sin resa med Jesus. Matthaion Levi känner på slutet av sitt liv att det finns en hel del som han har sett som är värt att berättas och bevaras i nedtecknad form. Han var en av de mer osannolika lärjungarna. Tullindrivare och relativt välbärgad lämnar han allt då Jesus kommer förbi hans kontor i Kafarnaum. Året är runt 28 och efter den dagen lämnar Matthaion sitt tullkontor och följer Jesus på dennes resterande väg i livet. När han väljer att skriva ned sina ögonvittnesskildringar från den resa han gjorde med sin vän Jesus har han sannolikt läst det Kefas tolk, Markus, nedtecknat ett antal år innan. Matthaion tycker att Markus inte var ett ögonvittne till händelserna och han har därför av naturliga skäl utelämnat en hel del. Matthaion skrider till verket. Han vill få fram Jesus budskap, Jesus predikningar, Jesus ord. För Matthaion är det Jesu lära som står i centrum, inte beskrivningar över enskilda händelser. Han drar sig till minnes talen och predikningarna och skriver ned dessa. Det viktigaste för honom blir Jesus långa tal. Han skriver ned sex av de långa tal som Jesus hållit. Han väger orden på guldvåg. Han vill få dem rätt så som han minns dem. Han var trots allt där och om han får säga det själv så var han en av de bästa lyssnarna.
Jag snubblar inte på orden då jag framför mitt budskap från scenen. Att vara förberedd är en chefs bästa redskap och jag har alltid varit förberedd. När jag kommer till punkten i mitt manus då jag ska förmedla bibelcitatet kör jag på det jag har tränat in. Bibelcitatet åker upp på storbildsskärmen och jag läser innantill:
”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem.”
Jag fortsätter i mitt inledningstal och säger att det Jesus-citat jag nyss citerat kan vid en första anblick låta vettigt men det innehåller ett stort fel. Det sätter fokus på dig själv och vad du tycker och tänker. Om man sätter fokus på bemötande bör man istället skruva på Jesus citat och istället säga:
”Bemöt andra människor så som de vill bli bemötta. Behandla andra så som de vill bli behandlade.”
Jag fortsätter med att säga varför detta är bättre än Jesus citat. Ska man lyckas med detta måste man lära känna den andra individen och dennes vilja och önskemål, det flyttar fokus från dig själv och lägger tyngdpunkten på den andra samt att det inbjuder till en genuin vilja att bemöta andra människor på ”rätt” sätt. Jag avslutar den delen av inledningstalet på ledardagen med att således nämna att Jesus hade fel.
Matthaion skriver ned det som han tycker är Jesus viktigaste tal, den så kallade bergspredikan. Talet kommer först i hans nedtecknade historia av alla tal, vilket Matthaion tycker ytterligare förtydligar viktigheten av talet. För Matthaion är det viktigt att understryka att Jesus är mån om sitt judiska arv och att Jesus kan citera från den Hebreiska bibeln. En bit in i talet när Matthaion skriver om hur Jesus berättar om bemötande och om att be så skall man få och att gå igenom den trånga porten lägger han till att Jesus upprepar och ytterligare förtydligar 3:e Mos 19:18 om ”att älska din nästa som dig själv”. Matthaion är nöjd. Han skriver att Jesus säger att ”allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem”.
Det är lunch på ledardagen. Allt har gått bra. Övningarna i stora salen är alltid en prövning med så många människor men det förtänkta upplägget håller. Inspirationsföreläsaren var också en positiv injektion. Jag är självkritisk och tänker att det och det kunde ha blivit bättre men i det stora hela är jag nöjd. En av verksamhetscheferna sneglar på mig. Jag ser att vederbörande tar sats. Verksamhetschefen vill mig något och mycket riktigt dröjer det inte länge innan chefen sluter upp vid min sida. Chefen tackar för en bra förmiddag innan en viss kritik infinner sig. Jag känner det på mig. Jag förbereder mig och tänker att nu kommer en svada om att det var fel att inleda dagen med ett bibelcitat, men jag har fel. Chefen tyckte att det var väldigt intressant och häftigt att någon vågar lyfta bibelcitat. Vederbörande vill dock poängtera att Jesus kanske ändå inte hade fel. Hur menar du, frågar jag. Chefen lägger då fram tre starka fördjupningsargument kring ämnet. Har du tänkt på följande säger chefen:
”1, Det kan uppfattas som fel att ta en enda mening ur ett helt tal och med den meningen som grund säga att Jesus hade fel. Om du istället ser på helheten så finns det gott om citat från övriga Bergspredikan där Jesus nämner hur kärleksfull och nådig man ska vara mot andra, hur man ska lära känna sina fiender så till den mildra grad att man älskar dem. Hela talet andas bemötande genom att lära känna andra.
2, Just det citatet som du lyfte upp på storbildsskärmen kan ju vara Jesus sätt att också säga att djupt inom er bor Gud och genom att lyssna inåt på vad just du känner vore det bästa för dig, innan du bemöter andra, är att lyssna på Guds inneboende röst i var och en av oss.
3, Några versrader innan ditt citat så säger Jesus att om någon slår dig ska du vända andra kinden till. Om man därför för samman ditt citat med helheten och speciellt tänker på citatet om att vända andra kinden till tycker jag nog Jesus budskap istället blir följande. ”Gör kärleksfulla handlingar mot andra, även om de behandlar dig illa. Bemöt andra med godhet, kärleksfullhet och empati”.”
Matthaion lägger pennan åt sidan. Han läser igenom det han har skrivit. Han är nöjd. Han har tydligt fått med budskapen till det judiska folket. Han har till och med inlett hela sin historia med Jesu stamtavla som börjar med Abraham och koncentrerar sig kring David, mer judiskt än så kan det väl inte bli? Jesu födelse beskrivs genom Josefs ögon och dennes dröm tycker Matthaion han lyckades beskriva på ett pedagogiskt bra sätt. Han läser igenom talen ännu en gång. Bergspredikan, utsändningstalet, liknelsebeskrivningarna, församlingsordningen, strafftalet mot de religiösa ledarna och avslutningsvis Jesus eskatologiska tal. Han har lyckats. Han har fått med allt. Matthaion läser ännu en gång igenom bergspredikan. Det måste bli rätt! Han fastnar vid meningen ”allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem.” Sa verkligen Jesus så? Nu blir han plötsligt tveksam. Det var i alla fall ingen negation som Jesus använde ”det du inte vill att andra människor skall gör mot dig, det skall du inte göra mot dem”. Matthaion är säker, så sa Jesus inte. Jesus var ju tydlig med tolkningen av lagen och tydligt inriktad mot sitt judiska folk, tänker Matthaion. Det här är nog rätt citerat ändå, 3:e Mos 19:18 säger ju tydligt ”älska din nästa som dig själv” så då måste ju det här citatet vara det rätta. Jesus kunde ju den heliga skriften utantill så då är det ju inte konstigt att Jesus säger ”gör kärleksfulla handlingar mot andra”. Matthaion låter pennan vila. Han ändrar inget.
Det har nu gått några år sedan ledardagen. Jag funderar ibland på Matteusevangeliet och på kapitel 7 vers 12. Jag gör som Verksamhetschefen så klokt sa och kompletterar med exempelvis citat från Paulus brev, exempelvis Rom 12:10 eller 1 Kor 13:5 eller Fil 2:3-4 och har fått en ny ”gyllene regel” i mitt liv. Det är inte lätt att leva därefter men jag försöker…varje dag:
”Lär känna de du älskar och de du möter i ditt liv så till den milda grad att du vet när de vill bli bemötta på det sätt som du föredrar och när de vill bli bemötta på något annat sätt, och agera därefter”.
Det är måndag natt. Jag kliver upp och tar fram ”Novum Testamentum Graece” från bokhyllan. Jag håller på att lära mig koinegrekiska för att komma så nära originaltexterna som möjligt.
Jag slår för skojs skull upp ”Κατα Μαθθαιον 7:12”. Jag vill se vad egentligen Matthaion skrev på originalspråk den där gången för nästan 2000 år sedan. Till min förvåning ser jag att det står några andra ord innan ”allt vad ni vill…”. Så är det ju inte i de svenska Bibelöversättningarna. Nyfikenheten tar över. Matthaion skrev något som hängde ihop med stycket innan. Jag inser att jag återigen kanske måste tänka nytt då det gäller vad Jesus egentligen sa den där gången för länge sedan och inte minst vad Matthaion egentligen skrev. Jag måste översätta ord för ord, jag har hela natten på mig och inget jobb som väntar på mig imorgon. Just nu är jag ensam i vardagsrummet. Två varelser är dock med mig, för jag känner deras väsen. Jesus och Matthaion sneglar över min axel då jag försöker läsa bergspredikan på originalspråket. Det är mörkt utanför men ljust i mitt inre. Jag sätter mig i soffan och tar fram ett block och penna samt ett lexikon. Jag är redo.
”πάντα ουν οσα εάν Θελητε ίνα ποιςσιν….”
/m
Mats Uddin 