Tydlighet – fastan dag 8

Jag fick alltid höra att jag var tydlig som chef. En egenskap som jag har haft nytta av genom åren, inte minst i det pedagogiska arbetet då jag kommunicerade olika vägval, beslut eller inriktningar. Samtidigt fick jag höra att jag var en god lyssnare och var en mästare på att ta beslut i rätt tid utifrån vad organisationen behövde vid just det tillfället organisationen befann sig i.

Nu när jag står utanför allting och beskådar verksamheter, media och politik från sidan är det just de två egenskaperna jag saknar hos nuvarande chefer och ledare. Var finns tydligheten och inkännandet idag? Inom hälso- och sjukvården ropar de flesta chefer på mer resurser istället för att göra jobbet och jobba med tydlig förändring med redan tilldelade resurser. Inom politiken vet jag mer om vad politiker tycker om andra politiker än om vad de själva tycker. Media pumpar ut ångestreklam för coronavirus som drabbar ett fåtal när mångdubbelt fler dör i exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, cancer eller diabetes varje dag. Jag ska inte trötta ut er med egen frustration kring dessa frågor men ibland tycker jag en av mina chefläkare sa det bäst för många år sedan då ett annat virus hetsade upp media.

”Ta ett djupt andetag, lugna ned er och tvätta händerna!”  

Tydlighet var ett ord som jag hade lättare att ta till mig då jag vandrade sinnets väg istället för nu då jag låter själen regera. Att ta logiska beslut utifrån de underlag man har till sitt förfogande var lätt då jag var chef. Att låta själen guida dig och ha en tydlig färdriktning är svårare med själen i förarsättet. I alla fall för mig. Det är som om den inre kompassen i mag- och hjärttrakten styr istället för hjärnan.

”Det känns rätt.”

Så sa en av mina chefer när vederbörande tog ett beslut som jag logiskt såg skulle leda helt åt helvete. Mycket riktigt, beslutet ledde till katastrofala efterdyningar. Jag har idag funderat mycket på om det ändå inte fanns en poäng med att det blev som det blev. Visserligen tog det oss i organisationen lång tid och mycket arbete för att rätta upp skutan efter chefens felaktiga beslut men processen i sig lärde oss mycket annat som vi sedan kunde dra nytta av, vilket vi aldrig kunnat veta ifall chefen tagit rätt beslut.

”Gud verkar i det fördolda.”

Det uppenbara är inte alltid det bästa är kanske lärdomen. Vi kanske ska ta felbeslut eller inte vara så tydliga för Gud vill att vi ska lära oss något. Jag kanske helt enkelt ska bortse från chefers oförmåga att arbeta med förändring i hälso- och sjukvården, politikers oförmåga till tydlighet och medias ångestrapportering. Det är kanske Guds vilja. Vi ska helt enkelt lära oss något.

/m