Mats Uddin
författare/konstnär/coach/föreläsare
Saknar solen men ser ljuset
Som ni vet följer jag solens upp- och nedgångar. Tycker det i många stycken är ett fascinerande skådespel.
Jag följer min app och i morse stod jag där som vanligt då appen sa att soluppgången skulle förändra min värld. Klockan 07:24 skulle det ske men den senaste tiden är det enbart en ökad ljusstrimma som blir resultatet. Visserligen älskar jag när ljuset för bort det mörka men jag saknar solen. Saknar det starka, saknar skådespelet, saknar det andäktiga.
Ibland funderar jag på det här med ljusfenomen. De finns ofta beskrivna i Bibeln. Tänker exempelvis på lärjungarna på Förklaringsbrevet eller då Paulus möter Jesus i ett bländande ljus. Jag tänker att ljus måste vara ett av de vanligaste symbolerna i många av världens religiösa skrifter.
Vänder mina steg från åkerns vidsträckta mark och går in i huset igen. Tänder ett ljus och ställer på köksbordet och gör mitt morgonkaffe. Medan kaffemaskinen bubblar i bakgrunden ser jag in i ljuslågan på stearinljuset. Känner en sådan längtan efter en ljusglimt i mitt liv. Vill, likt Paulus, bli helt förändrad efter mötet med det ljusa. Vill gå från mörker till ljus.
Har alltid varit förundrad över Paulus livsresa. Från det mörka i hans liv då han förföljde, fängslade och mördade lärjungar och kristna efter Jesus död till omvändelsen att bli apostel efter ljusfenomenet och mötet med Jesus. Han går verkligen från det mörka till det ljusa.
Hans livsresa ger mig hopp. Om Gud låter en av hans största kritiker, en av hans värsta motståndare bli hans största ambassadör finns det hopp om vändningar i livet. Alla de som måste ha blivit irriterade och arga på Paulus omvändelse. Först slåss han och mördar de kristna för att efteråt bli deras vän och främsta företrädare. Kan tänka att många kristna i hans samtid inte såg den omvändelsen med speciellt blida ögon.
För mig blir det en berättelse att vem som helst kan få nåd hos Gud. Att Gud vänder det onda till något gott och kan han vända Paulus liv kan han vända mitt. Hoppet är det sista som överger en. Det räcker med en strimma ljus.
Därför står jag där på åkern imorgon igen klockan 07.21 och väntar in soluppgången. Hoppas på vändningen. Hoppas på ljuset.
/m
Mats Uddin 