Mats Uddin
författare/konstnär/coach/föreläsare
Jag måste få pysa lite…om klimatet
Sitter på ett tåg till Stockholm och passar på att titta ikapp på några valdueller. För mig, för Sverige, för hela världen är nog klimatfrågan en av de viktigaste frågorna som finns för mänskligheten. Man kan säga vad man vill om klimatfrågans prioritet i en valrörelse men de som sitter på politiska mandat och företräder en nation har stor makt över denna fråga och således makt över inte minst mina barns och mina barnbarns framtid. Jag är därför en av dem som tycker att klimatfrågan är en ödesfråga för mänskligheten, för skapelsen, för oss alla.
Jag hade höga förväntningar när vi fick en ung liberal klimatminister när Tidöpartierna tog över makten för fyra år sedan. Visst såg jag det problematiska när väl Tidö-överenskommelsen släpptes och insåg att den nya regeringen la så stor vikt vid att få ned bränslepriset att detta skulle få negativ inverkan på utsläppen men samtidigt hoppades jag på att forskning, vetenskap och FN:s olika klimat- och miljörapporter skulle bli vägledande i det fortsatta arbetet. Nu har det blivit precis tvärtom och mina höga förväntningar har under dessa fyra år gradvis brutits ned till besvikelse efter besvikelse och är nu uppe i en irritationsnivå som jag med detta inlägg vill ge utlopp för. Jag måste helt enkelt få pysa lite.
Man kan tycka olika om klimatåtgärder och vad som ska prioriteras. Man kan kritisera den förra regeringens (S/MP:s) klimatprioriteringar men något som jag inte tycker om, snarare avskyr, är om man försöker via osanningar och nedvärderande kommentarer om andra politiker försöker framstå sig själv och sin egen förda politik som bättre än andras. Genom osanningar och genom att medvetet försöka vilseleda i utspel under en valrörelse ger man sig dessutom uttryck för att försöka manipulera och faktiskt se ned på oss som har en röstsedel. Det är inte seriöst. Jag tycker om valdebatter med högt i tak där man tycker olika om vilken väg ett land bör ta framöver men där man har sanningen och fakta som grund.
Nu har jag under morgonen snabbspolat mig igenom den klimatdebatt som var på TV. Sveriges klimatminister, Romina Pourmokhtari, inledde klimatdebatten med en lögn direkt och jag började att sucka högljutt här på tåget. Sen bara fortsatte det på den linjen och jag var helt mållös. Jag var helt slut faktiskt. Detta är en minister som fullt medvetet ljuger oss rakt upp i ansiktet. Ju längre Romina Pourmokhtari talade om klimat och energi, desto tydligare blev ett återkommande mönster, ett försök att vilseleda oss alla genom att ge ett påstående som är en politisk åsikt och som sedan försöker stödjas av en sanning…som tyvärr är rena lögner. Min irritation steg för varje uttalande hon gjorde och till slut blev det bara för mycket. Här kommer en lista på några delar hon sa, ni får ursäkta, det blir ett långt inlägg:
”Kärnkraft kan bidra till klimatomställningen” vreds till att ”IPCC säger att Sverige måste bygga ny kärnkraft”. Vilken källa har hon fått det ifrån? Jag har läst väldigt många IPCC-rapporter och ingenstans framgår det. Visa gärna var IPCC säger detta för IPCC säger inte det. I IPCC:s AR6 Working Group III finns till och med ett avsnitt med detta som gäller hur länder tänker kring kärnkraft och klimatomställningen:
”Nuclear Power Is Considered Strategic for Some Countries, While Others Plan to Reach Their Mitigation Targets Without Additional Nuclear Power.” Kärnkraft betraktas således som strategisk av vissa länder, medan andra planerar att nå sina klimatmål utan att ytterligare kärnkraft behövs. I rapporten skriver IPCC om länder som planerar att nå sina klimatmål utan ytterligare kärnkraft. IPCC konstaterar att de modellerade banorna mot 1,5–2 grader innehåller olika kombinationer av kärnkraft, förnybart, biomassa och fossil energi med CCS. Nästan all el måste på sikt bli låg- eller nollutsläppande. Det betyder inte att en bestämd teknik är obligatorisk i varje land. Inte ens för Sverige, som vår klimatminister hävdar.
IPCC skriver att elsystem som huvudsakligen drivs av förnybar energi blir allt mer vanliga och att stora andelar vind och sol kan integreras med bland annat batterier, vätgas och annan lagring, transmission, flexibel produktion, avancerad styrning och efterfrågeflexibilitet. IPCC säger samtidigt att mycket höga andelar variabel produktion innebär tekniska, ekonomiska och institutionella utmaningar. Det är en seriös systembeskrivning. Kärnkraft kan således vara en del av omställningen i Sverige, men måste inte vara det som klimatministern hävdar.
Jag hittar således inget stöd någonstans för klimatministerns uttalande om att ”IPCC säger att Sverige måste bygga ny kärnkraft”. Kan hon ha menat någon annan rapport och sagt fel? Möjligt men jag hittar inget om detta i Klimatpolitiska rådet, departementets egna underlag eller i andra vetenskapliga rapporter. Kan det vara så att klimatministern vill i ord ge stöd för hennes åsikt genom att hävda att IPCC säger detta för att på så sätt ge legitimitet och vetenskaplig auktoritet till det hon säger? Ja, det verkar så men blir ju svårt att ta seriöst när IPCC inte säger detta.
”Vindkraftens produktion varierar” blir till att ”vindkraft behöver reservkraft vilket inte kärnkraft behöver”. Stämmer inte alls, självklart behöver både vindkraft och kärnkraft reservkraft ifall något skulle hända. Känns jättemärkligt att Sveriges klimatminister säger detta för det fattar väl alla att reservkraft behövs oavsett kraftkälla?
Vindens påverkan på vindkraft är ungefär som att prata om vattnets betydelse för sjöfarten. Det är klart att det har betydelse. Det vet vi. Inget nytt där. Ett system med mycket vind behöver prognoser, nät, reglering, flexibilitet, lagring, efterfrågeflexibilitet och annan produktion som kan anpassa sig. Problemet med att vinden varierar är dock sedan länge löst.
Kärnkraftsreaktorer har dock flera andra problem, och då pratar jag inte om härdsmältor som i Tjernobyl eller Fukushima Daiichi, utan om oplanerade stopp vilket kräver reservkraft. Då pratar vi dessutom om reservkraft i en helt annan nivå än vindkraftens. Om ni inte har sovit under semestern utan hängt med i olika rapportsläpp så vet ni att Svenska kraftnät skrev under sommaren att det maximala behovet av FCR-D (reservkraft) dimensioneras upp utifrån Oskarshamn 3 i full drift, nämligen 1450 MW. Reservkraften måste således dimensioneras för att Oskarshamn 3 skulle kunna sluta producera och att omkring 1400 MW då kan försvinna ”på ett enda bräde”. Hela produktionen kan försvinna.
Så nästa gång klimatministern säger att vindkraft behöver backup så är det bara att hålla med, men om hon lägger till att kärnkraften inte behöver det så är det att fara med osanning. Jag som nu ändå försöker ge alla människor en slags ärlig chans och försäker läsa in goda avsikter i människors ord. Kan klimatministern mena att de behöver olika reservkraftstyper? Eller reservkraft för olika stopp? Vindkraft skapar ju framför allt ett variabilitets- och prognosproblem och behöver reservkraft för det och kärnkraftens reservkraft handlar ju om att hantera ett stopp i produktionen utifrån ett bortfall som är gigantiskt. Kan hon därför mena att de behöver olika reservkrafter?
”Skatter bidrog till dålig lönsamhet i äldre reaktorer” blir till att ”Miljöpartiet lade ned kärnkraften”. Jag antar att hon menar effektskatten och det var ju i princip alla partier, utom SD och V med på olika överenskommelser under 2010-talet med att hantera. Det här är dessutom ett mantra som jag hör ifrån många av Tidöligans partier. Om vi ska försöka se detta utifrån en snabb historisk tillbaka blick.
När Vattenfall den 28 april 2015 meddelade att Ringhals 1 och 2 kunde stängas tidigare än planerat skrev bolaget uttryckligen:
”Vattenfall’s decision is business driven.”
Vattenfall pekade på vikande lönsamhet, fortsatt låga elpriser och stigande produktionskostnader. Det slutliga stängningsbeslutet skulle fattas av Ringhals styrelse och krävde enighet mellan ägarna Vattenfall och E.ON. Den dåvarande effektskatten på kärnkraft försämrade ekonomin. S/MP-regeringen höjde den. Innan dess hade även alliansen höjt den. S/MP tog bort den innan verken stängdes. Allt detta är fakta och politiska beslut om hur man har hanterat effektskatten. Det har naturligtvis påverkat Vattenfalls och E.ON:s beslut.
År 2016, slöt MP tillsammans med S, M, C och KD, den blocköverskridande energiöverenskommelsen. Där står uttryckligen att målet om 100 procent förnybar elproduktion 2040 var ”ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft” och att det inte innebar stängning av kärnkraft genom politiska beslut. De partier som stod utanför var V, L och SD. Energiöverenskommelsen sprack senare i december 2019 när M och KD valde att lämna samarbetet pga av oenigheter kring kärnkraftens framtid. Även detta är fakta och något som alla vet.
Jag nämnde Ringhals 1 och 2, men hur var det med Oskarshamn 1 och 2? Även där fattades beslutet om förtida stängning av ägarna år 2015. OKG skriver själva att dåvarande majoritetsägaren fattade beslutet. O2 befann sig mitt i en omfattande modernisering när beslutet fattades.
Hur man än vänder och vrider på detta så har alla dessa politiska beslut påverkat ägarnas möjlighet till att driva kärnkraftsreaktorer på affärsmässiga villkor. Man kan tycka olika om kärnkraftens vara eller inte vara men ytterst så är det väl enbart V och SD som kan sägas vara utan skuld i påverkan kring effektskatt och energiöverenskommelser som har haft påverkan över hur ägarna sedan har fattat affärsmässiga beslut. Det är svårt att efter detta få det till att ett enskilt parti la ned kärnkraften. Ska jag vara ärlig så fattar jag inte var klimatministern får det ifrån? Det verkar mer vara ett mantra som hon vill ge oss väljare än något som faktamässigt stämmer.
För egen del tycker jag att det borde mer ha lyfts i debatten de beslut som den här regeringen faktiskt har tagit och hur det har påverkat och kommer att påverka oss framöver. Den här regeringen återkommer ständigt till de fyra äldre reaktorer som ägarna stängde (Oskarshamn och Ringhals) och dess konsekvenser men nämner inte så ofta de beslut de faktiskt har tagit om att exempelvis säga nej till olika havsbaserade vindkraftsparker.
Ringhals 1 och 2 hade en normal årsproduktion på omkring 6 TWh vardera. Oskarshamn 1:s bästa år gav 3,5 TWh och Oskarshamn 2:s bästa år 5 TWh. I storleksordning talar vi alltså om omkring 20 TWh årlig produktion från de fyra reaktorerna när de fungerade väl. Jämför det med vad Tidöregeringen har sagt nej till.
Den 4 november 2024 nekade regeringen tillstånd till 13 havsbaserade vindkraftsprojekt i Östersjön. Regeringens motivering var försvarsintresset och vår lands försvarsförmåga är ett legitimt allmänintresse men andra länder bygger. Vad kan de som inte vi kan?
För energivolymen de sa nej till är hisnande. De 13 projekten omfattade enligt branschsammanställningar cirka 30 GW och hade en planerad möjlig årsproduktion på omkring 140 TWh. Det är således ungefär sju gånger den storleksordning av årlig elproduktion som de fyra stängda reaktorerna tillsammans representerade. Mycket skulle ha kunnat hänt. Alla vindprojekt kanske inte skulle ha byggts eller annat skulle kunna ha kommit i vägen, det vet man inte. Faktum kvarstår dock. 140 TWh var projektens sammanlagda potential, inte garanterad framtida produktion, men det är väldigt mycket TWh som den här regeringen sa nej till.
Nu stannade inte klimatministern och regeringen vid detta. Den 16 juli 2026 sade regeringen nej till ytterligare 11 havsvindsansökningar. I samma andetag ska det dock sägas att två godkändes, Fyrskeppet och Vidar, med möjlig produktion på sammanlagt upp till knappt 19 TWh per år. Under mandatperioden har regeringen även godkänt Kattegatt Syd, Galene och Poseidon. Samtidigt har regeringen försämrat villkoren för havsvind vilket gör att dessa bolag inte kommer att bygga i Sverige. De bygger i andra länder istället.
Så nästa gång Romina säger att MP la ned kärnkraften kan man ju dels ifrågasätta det uttalandet utifrån faktisk historiebeskrivning över politiska beslut och vem som egentligen tog olika beslut men man kan ju också fundera över de beslut som klimatministern faktiskt har tagit och vilken effekt Sverige har gått miste om.
”Industrin behöver mer el” blir till ”industrin söker sig inte till Sverige eftersom MP la ner kärnkraft”. Nu var det ju som sagt inte ett enskilt riksdagsparti som la ned kärnkraften, som jag nämnt här ovan. Alla vi som var något så när vuxna år 2015 vet det. Som också nämnts här ovan så har denna regering medvetet försämrat villkoren för företag att bedriva havsvindsbaserad vindkraft. Dessa bolag söker sig inte till Sverige eftersom denna regering försämrat villkoren. Om klimatministerns uttalande om att företag väljer bort Sverige så verkar den rimliga förklaringen vara att det är ett betyg på den egna regeringens agerande under denna mandatperiod och inget annat.
”Social acceptans är viktig i klimatpolitiken” blir i klimatministerns vokabulär ”att låga fossilbränslepriser presenteras som klimatpolitik” och att ”Kina är världens största utsläppare” nämns utan att samtidigt nämna att Kina samtidigt genomför den största utbyggnaden av förnybar energi som världen skådat
Ja, jag skulle faktiskt kunna kommentera varenda utspel som klimatministern gjorde under denna debatt med olika kommentarer men jag tänker att det får bero. Ni fattar poängen. Klimatministern har enligt mig en liten poäng när hon säger att kärnkraft och låga bensinpriser ska bygga förtroendet för klimatpolitiken. Ja, klimatpolitiken måste vara både socialt och ekonomisk hållbar. Människor måste kunna ta sig till och från arbetet och få ihop vardagen på ett rimligt sätt samtidigt som vi värnar om klimatet. Jag har tidigare hört klimatministern gång på gång påpeka att höga bensinpriser skadar förtroendet för klimatomställning. Det kan man naturligtvis tycka olika om men för egen del har jag svårt att få till mig att billigare fossila insatser är klimatpolitik.
Visst har vi fått billigare bensin men allt har ett pris. När regeringen kraftigt sänkte reduktionsplikten ökade Sveriges territoriella växthusgasutsläpp 2024 med drygt 7%. Nuvarande klimatpolitiska styrmedel verkar således leda till försämrat klimat. Nuvarande styrmedel räcker inte för att nå Sveriges klimatmål eller EU-åtagandet inom ESR. Myndigheten räknar i sitt scenario med ett sammanlagt underskott på 13,1 miljoner ton till ESR-åtagandet 2021–2030.
Klimatpolitiska rådet skrev i sin rapport 2026:
”Mandatperiodens politik har varit otillräcklig” och att ”utrymmet att skjuta beslut på framtiden är uttömt.”
Så för mig handlar förtroende mer om att ta ansvar och genomföra strategiska beslut som tar ansvar både för människors vardag samtidigt som vi värnar om klimatomställningen. Allt grundar sig i att vi har politiker som tar seriöst på sitt ansvar och inte försöker vilseleda när vi alla kan ta fram fakta. Beslut på nationella nivåer är ofta komplexa och då behövs politiker som kan ta beslut utifrån den komplexitet som verkligen ger. Ingen förväntar síg enkla svar på komplexa frågor men jag tror nog att vi alla förväntar oss ansvarstagande politiker med erfarenhet och intelligens som leder oss framåt. Det förväntar jag mig i alla fall.
/m
Några av källorna jag har använt mig av (finns fler naturligtvis):
IPCC AR6 Working Group III, kapitel 4 – avsnitt 4.2.5.5: ”Nuclear Power Is Considered Strategic for Some Countries, While Others Plan to Reach Their Mitigation Targets Without Additional Nuclear Power.”
www.ipcc.ch/report/ar6/wg3/chapter/chapter-4/
IPCC AR6 Working Group III, Technical Summary – olika möjliga teknikmixar i klimatscenarierna och förnybara elsystem.
www.ipcc.ch/report/ar6/wg3/chapter/technical-summary/
IPCC AR6 Working Group III, kapitel 6 – stora andelar vind och sol kan integreras med bland annat lagring, transmission, flexibel produktion och efterfrågeflexibilitet.
www.ipcc.ch/report/ar6/wg3/chapter/chapter-6/
Svenska kraftnät – FCR-D upp. Det maximala volymkravet baseras på Oskarshamn 3 i full drift, vilket innebär ett dimensionerande fel på 1 450 MW.
www.svk.se/aktorsportalen/bidra-med-reserver/om-olika-reserver/fcr-d-upp/
Svenska kraftnät, 2026 – beskrivning av hur stödtjänster dimensioneras för att bland annat kunna hantera ett plötsligt bortfall av Oskarshamn 3.
Finskt exempel: Fingrid – Olkiluoto 3 och behovet av reserver och särskilda skyddssystem. OL3 är cirka 1 600 MW och systemskyddet begränsar den obalans som elsystemet behöver hantera.
Finskt exempel: TVO – 90 MW batterilager vid Olkiluoto, vid byggbeslutet beskrivet som ett av Europas största. Batteriet ska bland annat hantera produktionsstörningar vid OL3.
Finskt exempel: TVO – batterilagret kan leverera effekt i omkring 45 minuter och dess huvudsakliga funktion är reservkapacitet vid oväntat produktionsbortfall från OL3.
SVT/Vattenfall – beslutet om Ringhals 1 och 2 fattades på affärsmässiga grunder. Vattenfall såg inte lönsamhet i fortsatt drift med de investeringar som skulle krävas.
www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/vattenfall-beslutet-att-stanga-ringhals-1-och-2-ligger-fast
SVT, april 2015 – Vattenfalls ursprungliga besked om Ringhals 1 och 2. Låga elpriser och ökande produktionskostnader angavs som orsaker.
www.svt.se/nyheter/inrikes/ringhals-reaktorer-kan-stangas-tidigare
Sveriges riksdag – energiöverenskommelsen 2016. Målet om 100 procent förnybar el 2040 var ”ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft” och innebar inte politiskt beslutad stängning av kärnkraft.
www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/betankande/energipolitik_h401nu14/
Uniper – Oskarshamn 1 och 2. Uniper anger låga elmarknadspriser och hög beskattning som bakgrund till besluten om förtida stängning.
www.uniper.energy/sweden/power-supply-delivers/nuclear-power-sweden
Regeringen, 4 november 2024 – regeringen avslog 13 ansökningar om havsbaserad vindkraft i Östersjön med hänvisning till försvarsintresset.
www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/11/avslag-pa-13-havsbaserade-vindkraftparker-i-ostersjon/
Regeringen – samlad information om regeringens beslut om havsbaserad vindkraft under mandatperioden.
www.regeringen.se/regeringens-politik/miljo-och-klimat/havsbaserad-vindkraft/
Regeringen, 16 juli 2026 – ytterligare beslut om havsbaserad vindkraft: två tillstånd och elva avslag.
www.regeringen.se/pressmeddelanden/2026/07/nya-beslut-om-havsbaserad-vindkraft/
Tidningen Energi – de 13 projekt som avslogs i november 2024 uppgavs tillsammans motsvara cirka 30 GW installerad effekt och potentiellt omkring 140 TWh årsproduktion om samtliga hade byggts fullt ut.
www.energi.se/artiklar/2024/november—2024/regeringen-stoppar-13-vindkraftsparker-i-ostersjon/
Svenska kraftnät – pågående anslutningsärenden. Den 10 augusti 2026 fanns bland annat 10 201 MW industri och 6 984 MW datacenter i anslutningskön. Totalt ansökt ny elanvändning var 24 924 MW.
www.svk.se/aktorsportalen/anslut-till-transmissionsnatet/information-om-pagaende-anslutningsarenden/
Naturvårdsverket – Sveriges territoriella växthusgasutsläpp ökade med drygt 7 procent 2024. Den viktigaste förklaringen var sänkt reduktionsplikt och ökad användning av fossila drivmedel.
www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/klimat/sveriges-utslapp-och-upptag-av-vaxthusgaser/
Naturvårdsverket, juni 2026 – utsläppen minskade 2025, men avståndet till klimatmålen ökade och nuvarande styrmedel bedöms inte räcka.
Klimatpolitiska rådet, Rapport 2026 – ”Mandatperiodens politik har varit otillräcklig” och ”utrymmet att skjuta beslut på framtiden är uttömt”.
Sveriges riksdag – särskild klimatpolitisk debatt där Romina Pourmokhtari bland annat argumenterar om kärnkraft, bränslepriser och förtroendet för klimatpolitiken.
Carbon Brief/CREA – analys av Kinas utsläpp. Kinas CO₂-utsläpp var plana eller fallande under 21 månader från mars 2024 och 2025 bedömdes innebära en liten minskning.
www.carbonbrief.org/analysis-chinas-co2-emissions-have-now-been-flat-or-falling-for-21-months
International Energy Agency, World Energy Investment 2025 – Kina investerade mer än 625 miljarder dollar i ren energi 2024 och nådde sitt nationella 2030-mål för installerad vind- och solkraft redan 2024.
www.iea.org/reports/world-energy-investment-2025/china
International Energy Agency, Energy Technology Perspectives 2026 – Kina har en mycket stor andel av den globala produktionskapaciteten för bland annat solceller och batterier.
International Energy Agency – tillverkningskapacitet, handel och överkapacitet inom bland annat solceller och batterier.
www.iea.org/reports/energy-technology-perspectives-2026/energy-technology-manufacturing-and-trade
OECD Environmental Performance Reviews: Sweden 2025 – Sverige hade 2022 lägst territoriella växthusgasutsläpp per capita i EU. Detta är den precisa formuleringen; ”Sverige har lägst utsläpp i Europa” är ett betydligt bredare påstående.
www.oecd.org/en/publications/oecd-environmental-performance-reviews-sweden-2025_91dcc109-en.html
Mats Uddin 