Barret vs Ginsburg år 2059

Jag kom ihåg då Clinton nominerade Ruth Bader Ginsburg till domare i Högsta domstolen. För alla oss som företräder uppfattningen om jämställdhet, jämlikhet, lika rättigheter och rättvisa var det en glädjens dag. För egen del hade jag följt Ginsburg ett tag då Clinton utsåg henne, sedan dess har jag läst två biografier, sett en dokumentär och en spelfilm om henne. Hon var en sann förebild för mig och jag håller henne väldigt högt.

Tragiskt nog avled Ginsburg innan presidentvalet, vilket möjliggjorde att Trump kunde nominera ”en av de sina” som efterträdare på Ginsburgs stol. Min vana trogen kan jag inte sova och ser därför på senatens utfrågning av Amy Coney Barret och försöker bilda mig en uppfattning vad det här kan få för konsekvenser. När Clinton utsåg Ginsburg 1993 kände jag tillförsikt, det gör jag inte riktigt nu.

Sitter i TV-soffan och räknar till år 2059. Om Barrett blir godkänd och hon blir lika gammal som Ginsburg kommer hon således sitta till år 2059. En fundering i mitt huvud kommer upp…vad kan hon åstadkomma eller medverka till fram till dess?

Jag ser på CNN:s sändning från utfrågningen. Hon ser samlad ut. Svarar säkert och förtroendeingivande på frågorna. Hon anstränger sig för att betona att hon varken är sakkunnig eller partisk, hon framhåller att som domare kan man inte ha en agenda utan man måste hålla sig till lagen och rättsstatens principer och avgöra ärendet från dem. Låter klokt. Har jag egentligen något att oroas över?

Precis som hennes mentor, domare Antonin Scalia, är domare Barrett en varm anhängare av en rättsvetenskapsteori där domare hävdar att de tolkar konstitutionen som folk förstod den vid tidpunkten för ratificeringen/tillkomsten. Jag läste någonstans att hon sagt, ”Vissa beslut som ansågs vara oförenliga med konstitutionens ursprungliga offentliga betydelse är så väl bakade i regeringen att omvända dem skulle utlösa kaos”. Konservatismen lyser igenom.

Då jag googlar lite på hennes tidigare uttalanden/domar kan jag inte göra annat än att tycka att hon skulle bli en av domstolens mest tillförlitliga högerdomare. Hon verkar ha en tydlig konservativ inriktning i fall som berör abort, vapenrättigheter, diskriminering och invandring. Detta innebär att rent ideologiskt skulle hon flytta Högsta Domstolen något mer åt höger, vilket naturligtvis försvårar eventuella kompromisser.

Jag fortsätter att titta på utfrågningen och återgår till år 2059. Inom några viktiga områden, skulle hon kunna förändra något? Jag tänker på abortfrågan (Roe vs Wade), jag tänker på Presidentvalet, jag tänker på Obamacare (Affordable Care Act), jag tänker på Klimatförändringarna och jag tänker på USA:s näringsliv.

Abortfrågan (Roe vs Wade)

Aborträttigheter är en av anledningarna till att domare Barretts syn på prejudikat har framträtt så tydligt i hennes bekräftelseprocess. Där hon står i frågan har länge varit glasklart. 2006 undertecknade hon en tidningsannons som motsatte sig ”abort på begäran” och försvarade ”rätten till liv från befruktning till naturlig död”. Även om domare Barrett har lovat att sätta sina personliga åsikter på bänken, har varken hennes anhängare eller hennes motståndare någon anledning att tvivla på att hennes utnämning skulle hota tillgången till aborter, vilket under Trump-administrationen har blivit allt svårare att erhålla på många ställen sedan förfarandet legaliserades för nästan 50 år sedan. I sina skrifter har hon pekat på arvet från Roe vs Wade som bevis på ett ”offentligt avslag” och hon verkar inte se Roe vs Wade bland orörliga högsta domstolsbeslut.

Jag tänker också att Högsta domstolen behöver inte upphäva Roe vs Wade för att abortåtkomst ska begränsas ytterligare. Under sin tid vid Seventh Circuit Court of Appeals har domare Barrett övervägt tre lagar som begränsar aborter från sin hemstat Indiana och i alla tre fall uttryckt oro över tidigare beslut som fattats av överklagandomare att blockera dem. År 2001 höll hon ett tal där hon sa att även om Roe vs Wade förblir orörlig från Högsta domstolen skulle lagar som reglerar aborter kunna förändras.
Med andra ord säger detta mig att Barrett kanske tvekar att välta Roe och dess avkomma direkt som domare i HD, men hon skulle gärna låta stater införa så många hinder att miljoner kvinnor tappar tillgång till det praktiska.

Hur kan hennes utnämning påverka valet?

Strax innan Trump nominerade domare Barrett i september sa presidenten att han var angelägen om att ”sätta rättvisa åt Ruth Bader Ginsburgs ersättare”. Jag tolkar honom som att ersättaren måste vara på plats före den 3 november eftersom han förväntar sig att valet ska ifrågasättas och vill ha en ny rättvisa som skulle regera till hans fördel. Jag kommer ihåg valet år 2000 där HD till slut valde Bush före Gore. Senatdemokrater har sagt att Trumps uttalanden avslöjar en tydlig intressekonflikt och har uppmanat domare Barrett att lova att säga upp sig från alla fall som rör presidentvalet. Domare Barrett avböjde att svara på detta och gav istället en försäkran om att hon troget skulle arbeta igenom beslutet och följa lagen. Eftersom hon nominerades av Trump, är tydligt konservativ i sina värderingar, ser jag ingen möjlighet att hon skulle rösta på något annat än en en republikansk president om frågan kommer upp till HD.

Kommer Barrett att slå ner på Obamacare?

Om republikanerna får sin vilja igenom kommer domare Barrett att vara vid domstolen för att höra argumenenten om den senaste utvecklingen av Affordable Care Act, en vecka efter valet. Domare Barrett kritiserade överdomaren John Roberts beslut från 2012 om att upprätthålla lagen genom att tolka dess straff för människor som avstår från sjukförsäkring som en skatt och argumenterar för att han har ”drivit den överkomliga vårdlagen bortom dess troliga betydelse för att spara stadgan”. Med detta argument i åtanke föreslog senatdemokraterna i går att domare Barrett var ”en rättslig torped” som lanserades för att förstöra Affordable Care Act. Jag är dock inte så säker på att hennes utnämning skulle innebära lagens slut. Om jag lusläser hennes kritik mot Affordable Care Act så handlar det mer om John Roberts beslut om att upprätthålla lagen än själva innehållet i lagen. Hur hon ställer sig till lagens innehåll är därför fortfarande ett oskrivet blad.

Klimatförändringarna?

Redan innan domare Barretts nominering förutspådde juridiska forskare att HD troligen skulle döma en hård lagstiftning mot lagar som begränsar klimatförändringar, delvis genom att begränsa myndigheternas förmåga att genomdriva miljöregler. Även om domare Barrett inte har en lång erfarenhet av miljölagstiftningen verkar hon vara redo att gå med i den nuvarande domstolens skepsis gentemot den breda regleringsmyndigheten. Här ser det därför ut som om HD:s redan skeptiska inriktning mot utökade miljöregleringar fortsätter.

Hur skulle Barrett påverka näringslivet?

På företags- och arbetsrättsrättliga området har domare Barretts vid flera tillfällen röstat för chefer och affärer istället för fackliga och enskilda medarbetare. År 2017 röstade hon till exempel emot omprövning av ett ärende där Equal Employment Opportunity Commission anklagade ett företag för att tilldela arbetare till särskilda butiker baserat på ras och etnicitet. År 2019 bestämde hon att en handledare som kallade en svart anställd ”en allvarlig rasepitel” inte bevisade att det fanns en fientlig arbetsmiljö. (Intressant nog hade domare Brett Kavanaugh motsatt uppfattning när han tjänade som en domare för federala överklagandomstol 2013.) Så sent som i augusti i år dömde hon mot en Grubhub-förare och hävdade att vederbörande inte hade rätt att stämma företaget för övertidsersättning.

Då utfrågningen ser ut att avslutas för dagen summerar även jag min nattliga fundering över domare Barretts påverkan fram till år 2059. Det råder nog inga tveksamheter om att domstolens beslut kommer att skjutas ännu mer åt höger, åt det konservativare hållet. Många beslut riskerar att därför bli mer konservativa än vad allmänheten kanske önskar. Detta kanske dock skulle leda till en debatt om HD:s roll och hela rättsväsendets roll i USA och då är det ju plötsligt en välkommen utveckling. Eller?

Med det sagt går jag och lägger mig.

/m