Mörka krafter

Landskapet utanför tågfönstret bär olika nyanser av grått. Det är tidig morgon två dagar efter det hemska skoldådet på Risbergska skolan i Örebro. Jag är på väg till arbetet i Höör. Tågresan tar cirka 50 minuter och jag färdas från nattens mörker till morgonens gråa. Önskar i mitt inre att det hade varit från mörker till ljus men symboliken är både bildligt och fysiskt. Vi är i det gråa nu.

När jag vandrar från tågstationen till församlingshemmet kommer Getsemane upp för mitt inre. Denna trädgård där Jesus, Guds enda son, bävade, hade ångest och bad intensivt. Hela vårt land är i chock över det hemska dådet och jag tänker på att det onda inte får segra. Det mörka får inte vinna. Oavsett om du tror på Gud eller inte så tänker jag att Bibelns grundbudskap om att det onda inte segrar ändå kan vara en tröstens röst den här dagen. Den här gråa dagen.

När Jesus vandrar in i Getsemane trädgård så är det mörkret som slår klorna om honom. Nils Bolander har skrivit en underbar dikt om Getsemane i sin bok ”Nya ögon” från 1944 med fokus på hur Jesus Getsemaneprövning går från nederlagets Getsemane till ångestens Getsemane till att slutligen bli bönens Getsemane. Det är som att vandra från det mörka till det gråa för att till slut landa i det ljusa. När Jesus sedan arresteras är tonaliteten i Jesus agerande alllt annat än fyllt av ångest och bävan utan det är en stärkt Jesus som möter mörkrets krafter. Vid arresteringen säger Jesus till de som arresterar honom, ”Nu är det er stund, nu har mörkret makten.”

För det är nämligen så att hur mycket vi än önskar det så finns mörkret i våra liv. Så var det även för Guds son och så är det även för oss. Mörkret finns där som en realitet och som ibland slår klorna i oss och som i detta fall lamslår ett helt land i chock. Bibelns budskap är dock att visserligen kan vi inte eliminera mörkret men mörkret får inte sista ordet. Nattens mörker finns där men det kommer en gryning och då är det ljusare, ibland väldigt ljust och ibland väldigt grått, men mörkret skingras.

I Bibeln finns det cirka 365 verser där budskapet är ”Var inte rädd”. Det är som om vi en gång per dag bör höra dessa bevingade ord. ”Var inte rädd”. För oavsett om du är troende eller inte så är det ett budskap som vi alla kan behöva säga till oss själva när mörkret omsluter oss.

För egen del så låter jag den tomma graven ändå genomsyra mitt liv. Jesus kunde ha stannat i graven efter korsfästelsen. Det kunde ha slutat där men nu gjorde det inte det. Graven kunde ha varit mörkrets triumfatoriska höjdpunkt, istället blev det tvärtom. Graven är tom, ångesten i Getsemane slutade med en stärkt Jesus som några dagar senare korsfästes, dog, blev begraven…men lämnade graven tom. Lämnade mörkret.

När jag på eftermiddagen sedan lämnar Höörs församlingshem lyser solen skarpt och värmande. Den svarta natten förbyttes till en grå gryning för att spricka upp i ett strålande solljus. Hur mycket vi än skulle vilja så finns mörkret där. För egen del tvivlar jag dock aldrig på att ljuset alltid kommer att övervinna mörkret.

Graven är tom.

/m