We are takin´it back

Just nu är jag på väg hem från en resa till Flen och Linköping där jag har hälsat på mina föräldrar och mina barn. Det har varit fantastiska dagar och efter att ha närvarat på prästvigningen av min vän Annie i söndags är jag nu full av värme och inneslutande av generositet och tillförsikt. Det är i den andan jag sätter mig på tåget och sneglar på SVTplay och ser delar av installationen av president Trump.

I hans installationstal hör jag floskler och hur världsordningen nu kommer att ändras. ”We are takin´it back”, var mycket tonaliteten i talet. Tydligt tal där USA nu ska genomföra mängder med saker för att göra USA bättre igen. Mitt humör går från inre tillfredsställelse till realistisk skepticism. Det är en märklig syn att se Trump installeras och återigen höra hans röst tala som president i USA. Landet som brukar kallas ”land of the free” är i Trumps retorik inte ett fritt land längre, det är förbehållet en viss patriarkal och patriotorisk elit.

Det är också märkligt att se Trump på den platsen och i samma byggnad som hans anhängare stormade den 6 januari för fyra år sedan. För någon vecka sedan presenterades den specialutredning som pågått i två år av Trumps försök att ogiltigförklara presidentvalet 2020. Hans tydliga uppviglande och dess eftermäle för fyra år sedan gav mig kalla kårar och nu sitter dessa upprorsmakare återigen vid makten. Jag läste specialutredningen, i alla fall det som kommit ut frrån utredaren Jack Smith och det är tydligt att han anser att åtalet skulle ha lett till en fällande dom. Trump klarade sig alltså med en hårsmån genom att vinna det amerikanska valet. Trump blev omvald och åtalet lades ned.

När jag ser på de som sitter i Rotundan och lyssnar på Trump och ser på installationstalet så är även det en märklig syn. Naturligtvis sitter tidigare presidenter och andra höga politiker i Washington men Trumplägret verkar ha bjudit in även Argentinas Milei och Italiens Meloni som jag ser i vimlet. Jag läser någonstans att Trump även bjudit in högerpolitiker från många länder. Israels Netanyahu, Brasiliens tidigare president Bolsonaro och givetvis Ungerns Orbán som är något av republikanernas idol. Men även Storbritanniens Nigel Farage och Frankrikes Éric Zemmour är tydligen inbjudna. Politiker som jag har svårt att se som något annat demokratiskt land ens vill ha som sina vänner. Dessa ser jag lite som demokratins motståndare. Med valet av dessa som Trump vill ha vid sin sida sänds ett tydligt budskap till övriga världen, nu går USA från att vara försvarare av demokratin i världen till att bli dess främsta motståndare. En ny era väntar.

Det är även en annan märklighet som slår mig. Silicon Valleys stora män är på plats. Metas Zuckerberg, Almat från Open AI, Amazons Bezos och naturligtvis Elon Musk. Dessa verkar vara det nya etablissemanget som tydligen är med och ska styra denna nya maktelit.

Att det är så tydligt högerinriktade politiska krafter som vill slå sönder demokratin i USA som lierar sig med Silicon Valley-miljardärerna får mig att fundera på om det här nya USA verkligen är ett land där demokratin hör hemma. Flosklerna avlöser varandra och Trump pumpar in sitt budskap om att ”göra America great again” och att ”från och med nu är USA:s nedgång över”. Jag har svårt att se vad det egentlgen är för USA som Trump, högerpolitikerna och tech-miljardärerna nu längtar efter och vad de menar är nedgången i USA.

När Trump avslutat sitt tal sker både bön utifrån profeten Jeremaia och välsignelse över Trump och Vance kommande presidentskap. För egen del är det Trump säger så långt ifrån kristna värderingar man kan komma men jag stämmer ändå in i en tyst bön…för nu är inte tid att lämna USA ryggen…nu är det verkligen tid att stå upp för de kristna värderingarna om ”alla människors lika värde” och att låta Jesus ord om att ”älska varandra” ändå få guida oss in i framtiden. Jag ser inget annat alternativ.

/m

.