Annorlunda

Semestern är slut, imorgon återgår jag till Svedala och mitt arbete. Jag är så lycklig. Inte för att semestern är slut, den har varit fantastisk, utan mer att jag har ett arbete att gå tillbaka till. Det lilla ordet ”tillbaka” gör mig glad, för alla har inte alltid något att komma tillbaka till. Tiderna förändras eller som Predikaren skriver, ”allt har sin tid”.

Det är första sommarsemestern jag har haft sedan år 2016 och dessa år utan semester har gjort något med mig. Inte bara med mig, det är en helt annan tid nu. När jag växte upp var industrisemestern ett verkligt begrepp. Min far som arbetade på Volvo Penta hade sin start och sin slutdag på semestern som alla andra, industrisemestern gällde alla. Det fanns ett före, ett under och ett efter industrisemestern. Det innebar en slags kollektiv semesterrörelse som alla följde. Idag är allt annorlunda.

Både före och inte minst efter pandemin har den digitaliserade semestern gjort sitt intrång och det finns naturligtvis både för- och nackdelar med det. För egen del kommer jag ihåg semestrarna innan 2016 som semestrar där jag inte behövde åka till kontoret men var alltid nåbar och höll på med mail och sms ändå under hela semestern. För mig var semestern egentligen bara en rörelse från ett fysiskt ställe till ett annat men jag fortsatte att jobba. Den här semestern har jag gjort allt annorlunda.

Jag har återtagit industrisemesterns villkor med ett tydligt före och ett tydligt efter och ett under tiden där semestern har ägnats åt…ja, just det…semester! Jag har inte gått in på jobbmail och jag har inte ringt några jobbsamtal. Jag har gjort annat. Hur har det gått?

Jag kan konstatera att min ambition att ha en semester där jobbet helt kopplas bort är svårt. Under industrisemesterns glansdagar så släcktes maskinhallen och industriarbetarna kunde ägna sig åt något annat. Det där industriarbetet som de hade var ofta fysiskt och därför kunde de göra annat under semestern. För egen del är en stor del av mitt prästarbete att också arbeta med det intellektuella och fördjupa mig i diverse teologi och litteratur och tänka och läsa om erfarenheter från andra som jag kan ha nytta av i mitt arbete. I mitt arbete ingår det att dagligen umgås med Gud och det är klart…Gud tar inte semester…så jag har inte helt tänkt bort mitt arbete under semestern.

En fundering som ändå har fastnat hos mig nu när jag märker att både jag och samhället har förändrats sedan den tydliga industrisemesterns frånfall är denna…varför ska vi överhuvudtaget ha semester? Det kan låta som en idiotisk fråga men jag tycker ändå den är värd att begrunda.

Fördelarna med semester om vi avser att helt koppla bort arbete från semesterperiod vet vi alla om. Semester ger oss möjlighet att vila och återhämta energi. Efter en period av arbete eller studier behöver vi tid att koppla av, minska stressnivån och ta hand om vår fysiska och mentala hälsa. Semestern ger oss möjlighet att koppla av, få tillräckligt med sömn och ägna oss åt aktiviteter som ger oss glädje och avkoppling.

Semestern bidrar till att upprätthålla en hälsosam balans mellan arbete och fritid. Vi får tid att utforska våra intressen, tillbringa tid med vänner och familj, och odla våra personliga relationer. Det ger oss möjlighet att delta i aktiviteter som vi gillar, utforska nya platser och uppleva nya kulturer.

När vi tar oss tid att vila och ladda upp, återvänder vi till arbetet med förnyad energi och motivation. Vi blir mer fokuserade, mer kreativa och mer effektiva efter en bra semestertid. Semestern ger oss möjlighet att reflektera över våra mål och prioriteringar, och kanske lägga upp en ny plan för framtiden. Semestern ger oss också möjlighet att stärka våra personliga och sociala band, och ger oss tid att fokusera på oss själva och våra nära och kära.

Men…

…alla dessa punkter här ovan som är semesterns fördelar…kan vi inte ha dessa i vardagen ändå? När vi arbetar? Varenda punkt här ovan kan vi väl ändå se till att få in i vardagens pussel ändå?

För egen del går jag därför in i hösten med den utmaningen…att få in ovanstående semesterfördelar i vardagens arbetspussel. Det är klart att det borde gå att kunna kombinera allt detta…eller?

Allt gott!

/m